Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.

I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Ilana A. Manneh har i sin avhandling undersökt de processer som sker i klassrummet när förstaårsstudenter blir undervisade i kemi. Dessa processer uppkommer i interaktionerna mellan studenter, kemiinnehållet och lärare.