Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Petri Partanen visar i sin studie att metakognitiv strategiträning ger effekter på arbetsminne och att planerings- och metakognitiv förmåga - så kallad komplex exekutiv funktion – bör tas hänsyn till i större grad vid utredning och stödinsatser kring barn i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter.

Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.

Elever på gymnasieprogram där engelska används som undervisningsspråk (CLIL-program) ökar inte sitt akademiska vokabulär mer än elever som följer ämnesundervisningen på svenska. Eva Olssons avhandling visar att det saknas självklart samband mellan exponering för ett språk och akademiskt ordförråd.

Lärare i naturvetenskapliga ämnen motiverar sin undervisning med att ämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området. De ämnesövergripande centrala kompetenserna, liksom omsorgen om eleverna, stiger fram som aspekter som är medvetet närvarande vid lärares val av arbetssätt, visar Ann-Catherine Henriksson i sin studie.