Sophie Landwehr Sydow har i sin avhandling utforskat interaktionen mellan människor, material och maskiner, i kontext av ett makerspace. Making beskriver en praktik som handlar om att kombinera nya teknologier med hantverk.

Yvonne Lindh ha undersökt hur förskollärare iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning har betydelse som stöd för det skapande arbetet i förskolan.

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Vilka förutsättningar skapar dagens mål- och resultatstyrda skola för värdegrundsarbete inom ramen för bildämnet? Det är en av frågorna som Hanna Ahrenby undersöker i sin avhandling.

Ingrid Forsler har forskat om relationen mellan medier och skolämnet bild, och hur bildlärare och lärarutbildare förstår, förhandlar och möjliggör ämnets mediemiljöer och infrastrukturer.

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Isak Benyamine har i sin avhandling undersökt värden och normer i konstnärliga gymnasieutbildningar.

Lena O Magnusson har i sin avhandling utforskat treåringars pågående relationer med digitalkameror genom att synliggöra deras ömsesidiga möjligheter.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Annika Hellman har i sin avhandling undersökt elevers subjektsskapande och tillblivelser i bild och medieundervisningen på gymnasiet.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.