Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Vad är läsförståelse och varför sjunker svenska elevers resultat i undersökningar som PISA och PIRLS? Barbro Westlund visar i sin avhandling att kanadensiska eleverna har signifikant bättre resultat än svenska elever i läsförståelse, och med utgångspunkt i det diskuterar hon hur lärare kan bli bättre på att undervisa i läsförståelse.

Åsa Hirsh har identifierat tre stora dilemman i arbetet med individuella utvecklingsplaner i skolan i sin studie. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

I Gustaf Skars avhandling undersöks skrivbedömning och skrivundervisning inom ramen för gymnasieskolans svenskundervisning.

Stress bland ungdomar är ett växande problem. Var tredje 16-åring är kroniskt stressad, visar en ny studie. "Problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter", säger Karin Schraml, doktorand vid Stockholms universitet.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Att vara begåvad och samvetsgrann är viktiga faktorer för höga betyg. Men även elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar en ny studie.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Eftersom det är omöjligt för lärare att följa upp alla elevers behov får eleverna själva ta ansvar för att individuella mål uppnås. Det visar Eva Mårell-Olssons forskning om individuella utvecklingsplaner.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.