Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Per Blomqvist undersöker svensklärares samtal om skrivbedömning i gymnasieskolan.

Hur kan formativ bedömning kan bedrivas och vilka krav den ställer på sin utövare och på vilka sätt kan undervisningen ge möjligheter för elever att utveckla självreglering av sitt lärande? Det är frågor som Charlotta Vingsle utforskat.

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.