Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen

Flickor och pojkar i idrottens läromedel. Konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen

Avhandlingen behandlar hur läromedel skapar föreställningar om flickor och pojkar genom att skriva om och avbilda idrottare. De böcker som studeras används inom ramen för idrottens tränarutbildningar. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur genus konstrueras i läromedel som används för att utbilda ungdomstränare i sex olika idrotter.

Tidigare forskning har visat hur genus skapas inom olika delar av idrotten, men det har hittills funnits en brist på forskning kring genus i officiella texter producerade av de olika specialidrottsförbunden. Den teoretiska utgångspunkten bygger på teori om genus som en social konstruktion. Ett sätt att konstruera genus på är via språkliga utsagor och läromedel ses därmed som en möjlig källa till att skapa föreställningar om kön och till olika sätta att se på flickor och pojkar. I undersökningen analyseras de genuskonstruktioner som läromedlen bidrar till mot en bakgrund av idrottens genusordning och de specifika idrotterna som genusregimer. Relationer mellan kvinnor och män, liksom olika typer av femininitet och maskulinitet är viktiga i de genuskonstruktioner framkommer i läromedlen.Forskningen har gjorts med hjälp av text- och diskuranalys. I avhandlingens första del undersöks hur genus uttrycks genom förekomsten av flickor och pojkar i text och bild, hur idrottsspråket bidrar till att skapa genus, samt hur idrotterna i form av olika genusregimer behandlar kön/genus. Avhandlingens andra del undersöker vad som skrivs om flickor och pojkar i puberteten och hur innehållet i det som skrivs lyfts fram genom olika diskurstyper, genres och stilar.

Resultatet visar att läromedlen i stora drag använder sig av könsneutrala uttryck för utövare när de beskriver idrotten och idrottaren, men när utövare beskrivs i termer av kön så görs det både inom ramen för en jämställdhetsdiskurs och på ett sätt som underbygger den manliga normen inom idrotten. I det första fallet presenteras flickor och pojkar som jämlika i delar av text och bildmaterialet, i det andra fallet positioneras den manlige idrottaren som den huvudsakliga idrottaren. En motsvarande position där kvinnor framhålls som normerande för idrottare uttrycks däremot inte. Kvinnliga idrottare presenteras som annorlunda än eller som särskiljda från pojken/idrottaren. Många gånger presenteras kunskapen om flickor i jämförelser mot pojkar, en jämförelse som utgår ifrån den normerande manliga idrottaren och manlig idrott.I beskrivningarna av flickor och pojkar i puberteten framkommer varierade skildringar, framför allt av flickor. Pojkar framställs i första hand som funktionella och oproblematiska idrottare och det är en manlig prestationsnorm som styr framställningen. Flickor och elitidrottsaktiva kvinnor positioneras inte bara mot idrottens prestationsnorm, eller med andra ord en manlig norm, utan också mot en könsspecifik kvinnlig norm, vilken är normerande för hur en idrottsflicka ska vara för att också vara en riktig flicka/kvinna. De olika normerna som står i en konfliktfylld relation till varandra resulterar ofta i att flickor framställs som problematiska inom idrotten. Slutligen kan det konstateras att idrottens genusordning upprätthålls inom läromedlen genom att de skapar en manlig norm och en könsspecifik kvinnlig norm. Detta konstruerar pojkar och män som idrottare och flickor och kvinnor som kvinnliga idrottare .

Girls and boys in sports textbooks. Constructions of gender in youth coaching education programs

The aim of this thesis is to examine how gender is constructed in textbooks used to educate youth coaches in six different sports. Earlier research has given examples of how gender is constructed in different areas of sports, but there is a lack of knowledge about gender constructions in official texts produced by the different sports confederations.

A theoretical framework based on theories of gender as social constructions is used. By looking at sports in terms of a gender order and the specific sports included in the study as gender regimes, the textbooks analysed are seen as producers of gender constructions. Relations between women and men and between different types of femininities and masculinities are important in the constructions.

A text and discourse analysis was used in the research. In the first part of the study, the number of girls and boys are presented as well as how the texts, as parts of gender regimes, express gender. It also includes an analysis of gender labelling in the language of sports. The second part of the thesis explores what is written about youths in puberty and how the contents are framed by discourse types, genres and the style used to express knowledge.The result shows that gender is constructed both in terms of an equality discourse, where girls and boys are presented equally, and in terms of the male norm , where the male athlete is positioned as the general athlete. When not positioned as equal, women are positioned as excluded, different, a gender-specific subject or gender specific and thereby different. In descriptions of girls and boys in puberty, the results show a variety of ways of constructing boys and especially girls. The main picture, however, constructs girls as problematic in sports and boys as functional sport athletes. Yong women and active elite girls are also positioned in relation to a gender-specific female norm. In conclusion, many of the texts use gender-neutral expressions for athletes which can be seen as a potential challenge to the gender order in sports. But when gendered, athletes are constructed in a way that upholds the gender order both by a male norm and a female-specific norm. This construct boys and men as the athlete and girls and women as female athletes .