Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

Publicerad:2016-11-30

Uppdaterad:2017-12-19

Förekomsten av unga som brukar alkohol, har provat droger eller röker är högre i resursstarka skolor. Men den självrapporterade brottsligheten är högre i mer resurssvaga skolor, visar Gabriella Olssons avhandling.

Författare

Gabriella Olsson

Handledare

Professor Johan Fritzell, Stockholms universitet Professor Bitte Modin, Stockholms universitet

Opponent

Professor Michaela Benzeval,University of Essex.

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2016-12-16

Titel (eng)

Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

Institution

Sociologiska institutionen

Abstrakt

Hälsobeteenden har identifierats som en viktig mekanism bakom socioekonomiska skillnader i hälsa. I avhandlingen studeras hälsobeteenden hos unga. I fokus står riskbeteenden dvs. beteenden som kan tänkas ha negativa konsekvenser för hälsan. Intresset för hälsobeteenden är tudelat. Dels studeras socioekonomiska bestämningsfaktorer för sådana beteenden, i synnerhet betydelsen av skolors socioekonomiska- och sociala egenskaper. Dels studeras vilken roll sådana beteenden har för sambandet mellan socioekonomiska förhållanden i barndomen och hälsan som vuxen. Teoretiskt utgår avhandlingen från James Colemans syn på förhållandet mellan struktur och individ och antagande om att samhällsstrukturer- och mönster kan förstås utifrån enskilda aktörers målinriktade/rationella handlingar. Avhandlingen består av fyra delstudier som behandlar olika, men relaterade, aspekter av ovan angivna intresseområden. Den övergripande slutsatsen av avhandlingens första tre studier är att skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Resultat från flernivåanalyser visar mer specifikt att förekomsten av unga som brukar alkohol, har provat droger eller röker är högre i resursstarka skolor. Den självrapporterade brottsligheten är dock högre i mer resurssvaga skolor. Fördjupade analyser visar att skolans sociala- och normativa klimat är betydelsefullt för ungas alkoholkonsumtion, rökning och för om de har provat droger. Dessa riskbeteenden är som mest förekommande i skolor där en stor andel av föräldrarna har en mer tillåtande inställning till alkohol och rökning och där den lärarskattade tilliten och informella sociala kontrollen (collective efficacy) är hög. Resultaten visar vidare att skolkontexten också verkar indirekt på ungas riskbeteenden. Unga som rapporterat svag bindning till sina föräldrar tenderar överlag vara mer engagerade i riskbeteenden än de som rapporterar stark bindning. Denna tendens förstärks ytterligare om de går i resursstarka skolor. Slutligen, avhandlingens fjärde studie visar att riskbeteenden i ungdomen verkar kumulativt och indirekt på den framtida hälsan snarare än direkt. Betydelsen av riskbeteenden varierar vidare mellan kohorter, i detta fall, personer som är unga i två olika decennier. Mer specifikt visar resultaten att hälsobeteenden förklarar en större del av sambandet mellan socioekonomiska förhållanden i barndomen och hälsan som vuxen i den yngre kohorten. I den avslutande diskussionen diskuteras resultaten utifrån Colemans graf.

Expressions of context: Studies of schools, families, and health risk behaviours

This thesis explores the health behaviours of young people. The main focus is on risk behaviours, i.e. those which may have adverse consequences for health. Two fields of interest are looked at. On the one hand, the thesis explores social determinants of such behaviours, with particular focus on the influence of schools’ structural and social environment on health risk behaviours among youth. On the other hand, the thesis addresses the role of such behaviours in the relationship between childhood social inequalities and adult health. In terms of theory, the study sets out from Coleman’s view of the association between structure and agency and the assumption that macro level structures and patterns can be understood on the basis of individual actors’ actions. The thesis consists of four studies addressing different, but related, aspects of the above areas of interest. The overall conclusion of studies I-III is that the school context has direct and indirect effects on young people’s risk behaviours. The results of multilevel analyses indicate, more specifically, that students who attend more advantaged schools report more risk behaviours such as smoking, alcohol- and drug use than students at more disadvantaged schools. Self-reported crime is however higher in the more disadvantaged school settings. Further analyses show that a school’s social and normative climate also is important for the extent to which youth consume alcohol, smoke, or have used drugs. These risk behaviours are most prevalent in schools where a large proportion of the parents have a more permissive attitude towards alcohol and smoking, and where teacher-rated levels of trust and informal social control (collective efficacy) are high. The results show, further, that school contexts also act indirectly on youth risk behaviours. Young people who reports weak bonds with their parents tend generally to be more involved in risk behaviours than those who report strong bonds. This tendency is reinforced in more advantaged school settings. Finally, Study IV demonstrates that youth risk behaviours act accumulatively and indirectly on later health, rather than directly. Moreover, the importance of risk behaviours for later health varies between the birth cohorts. Health behaviours explain a larger part of the relationship between socioeconomic conditions in childhood and health as an adult in the younger cohort.