En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik

Publicerad:2015-04-21

Uppdaterad:2015-09-23

Den svenska skolan är i förändring. Den har decentraliserats, avreglerats och blivit målstyrd. Lärare får idag förhålla sig till begrepp som elevunderlag, elevpeng, lönsamhet och effektivisering. Hur har reformerna påverkat föreställningen om läraren? Det har Larissa Mickwitz undersökt i sin avhandling.

Författare

Larissa Mickwitz

Handledare

Christian Lundahl, Örebro universitet. Meeri Hellstén, Södertörns högskola. Tore West, Stockholms universitet

Opponent

Daniel Sundberg, docent i pedagogik, Institutionen för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2015-04-29

Titel (se)

En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik

Titel (eng)

School reform and the teacher. The construction of a professional and assessing teacher in policy and teacher interviews

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

En reformerad lärare. Konstruktionen av en professionell och betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik

I ljuset av de senaste tjugo årens skolreformer analyseras i avhandlingen konstruktionen av läraren i svenska och internationella skolpolitiska texter och i intervjuer med verksamma lärare i Sverige. Särskilt fokuseras hur en professionell och en betygsättande lärare konstrueras. Undersökningen avgränsas av tre svenska reformperioder: decentraliseringen och avregleringen av den svenska skolan runt 1990, perioden mellan de två läroplansreformerna 1994 och 2011 samt av lärarlegitimationsreformen 2011. Syftet är att, i relation till en skolpolitisk diskurs, begripliggöra lärarens existensvillkor och möjligheter att verka i skolan.

Studien genomförs i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Härigenom har fokus legat på de institutioner, i skolpolitik och i skolpraktik, som reglerar läraren och lärarens arbete i skolan. Konstruktionen av läraren analyseras framförallt utifrån Foucaults teorier om objektivering och hur och varför läraren blir ett objekt att veta något om.

I de skolpolitiska texterna har det framgått att dessa i ökad utsträckning handlar om lärarens betygssättning. I den skolpolitiska diskursen framhålls regleringen av den betygssättande läraren vara nödvändigt för att säkra skolkvalitet likväl som skolans likvärdighet. I lärarberättelserna relateras betygsättningen till lärarnas möjligheter att verka i ljuset av det läraruppdrag som konstrueras. Betygens reglerande funktion visade sig ofta hamna i motsats till undervisning.

I avhandlingen framkommer hur de skolpolitiska reformerna inte bara har haft direkt påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem och lärarlegitimationen, utan även hur föreställningar om läraren och syftet med lärarens pedagogiska arbete förskjutits under analysperioden. Hur läraren konstrueras i policy kan ses få betydelse för lärarens dagliga verksamhet genom att olika praktiker i relation till läraren manifesteras i skolan. Informell reglering av vad som kan sägas utgöra lärarprofessionalism beskrivs i berättelserna vara höga betyg och dokumentationsarbete, två praktiker som konstrueras i motsats till undervisning. Båda aspekterna är sådant som är möjligt att få insyn i. Det utvärderingsbara synes vara det som premieras. Det förefaller som om den undervisande läraren hamnar i skuggan. I samband med lärarlegitimationsreformen konstrueras, intertextuellt med internationella utbildningspolitiska texter, en lärare som kräver återkommande utvärdering och ökad reglering.

I lärarnas berättelser konstrueras en professionell lärare i relation till ett inifrån yrkesgruppen definierat läraruppdrag, som lyfter fram andra aspekter av vad det är att vara professionell än vad som framhålls kvalitetssäkra läraren i den skolpolitiska diskursen. I lärarpraktiken framhålls autonomi som centralt för möjligheten att verka som professionell. Konsekvensen blir att två synsätt på vad en professionell lärare är och bör vara, som i det närmaste står i motsats till varandra, definierar läraren i skolan.

School reform and the teacher. The construction of a professional and assessing teacher in policy and teacher interviews

This doctoral thesis investigates the interrelatedness between school policy and practice. In the thesis, the construction of “the teacher” is analysed in school policy documents and teacher interviews. I am particularly interested in the relation between school policy and school practice in light of the two latest curriculum reforms 1994 and 2011 and the teacher accreditation registration reform of 2011. The analysis focuses on two topics: grading and the professional teacher. In fact, an analytic link is made between the emphasis on grading and the discursive construction of the teacher in Swedish education policy. The theoretical framework is positioned within institutional theory within which I combine curriculum theory and the sociological new institutionalism with discourse theory. The analyses of policy documents reveals three types of different discursive constructions of “the teacher”. In the period of deregulation and decentralization, a professional teacher is constructed and the need for an autonomous teacher for school quality is expressed. By the 1990s -2000s an unprofessional grading teacher is constructed. In the period signifying the teacher accreditation and registration reform, a quality assured teacher is constructed. It is a teacher who is formally authorized and in need of continuing evaluation. In the focus groups interviews teachers constructs two types of professionalism. One is in line with the professionalism articulated in the policy texts and is about control and formal regulation and the other is about autonomy. Furthermore, the teachers relate to grading and teachers’ ability to act in accordance with their overall teaching assignment. Grading were often constructed opposed to teaching. Demands for documentation, quality reports or the requirement of teacher accreditation is described as institutional practices defined from above. These practices make it difficult for teachers to complete their teaching assignments. The study indicates that teachers’ ability to operate in an increasingly regulatory schooling culture has, through the types of requirements for transparency in teachers’ work, resulted in the decline of autonomy in their professional practice.