En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner

Publicerad:2015-03-26

Uppdaterad:2015-08-18

I sin avhandling har forskaren Marie-Louise Hansson Stenhammar studerat hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.
– Jag tycker att det är viktigt att lyfta estetiska lärprocesser i bland annat lärarutbildningen och att vi har ett kritiskt förhållningssätt till begrepp kopplade till lärande. Som lärare måste man vara medveten om detta för att kunna skapa miljöer där eleverna kan lära sig på olika sätt oavsett ämne, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

Författare

Marie-Louise Hansson Stenhammar

Handledare

Professor emeritus Bengt Olsson, Göteborgs universitet, docent Hans Örtegren, Umeå universitet, professor Claes Ericsson, Högskolan i Halmstad

Opponent

Professor Geir Johansen, Norges Musikkhøgskole

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2015-03-27

Titel (se)

En avestetiserad skol- och lärande kultur Marie-Louise Hansson Stenhammar En studie om lärprocessers estetiska dimensioner

Titel (eng)

A De-Aestheticised School and Learning Culture. A Study on the Aesthetic Di- mensions of Learning Processes

Institution

Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning

En avestetiserad skol- och lärande kultur Marie-Louise Hansson Stenhammar En studie om lärprocessers estetiska dimensioner

I den här avhandlingen studeras undervisning och lärande med utgångspunkt i begreppen estetiska lärprocesser och konstens metoder. Jag diskuterar estetiska lärprocessers ontologi i relation till konstens metoder samt hur den relationen kan relateras till de lärprocesser som synliggörs i klassrumsarbetet i en årskurs 5 i svensk grundskola.

Studien utgår från en socialkonstruktionistisk teoriram med ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap utifrån Lev Vygotskijs teorier kring samspelet mellan tänkande och språk samt förhållandet mellan reproduktion och kreativitet som en förutsättning för utveckling och lärande.

Huvudstudien föregicks av en förstudie där en portfoliometod prövades i tre klasser på mellanstadiet, årskurserna 2-6. Erfarenheterna från förstudien ledde fram till en etnografiskt influerad metodologi och metod i huvudstudien. Huvudstudien är en fallstudie där data från 33 deltagare producerades under 4 veckor genom dagliga fältstudier i samtliga ämnen på schemat, med undantag för idrott och hälsa, observationer, lärar- och elevintervjuer. I syfte att fördjupa och perspektivera analysen av fältanteckningarna och intervjuerna diskuteras de i relation till konstnärliga, psykologiska och pedagogiska perspektiv samt en poststrukturalistisk språksyn.

Resultatet visar en avestetiserad skol-och lärandekultur i den meningen att undervisningen, oavsett ämne, i huvudsak fokuserar och formar ett tänkande kring lärande och kunskapsbildning som bygger på en reproducerande process av kvantitativ karaktär. Resultatet indikerar dock att det förekommer meningsskapande handlingar när eleverna beskriver lärande som kräver uppfinningsrikedom, förmåga att illustrera och föreställa sig samt kombinera tidigare erfarenheter med nya intryck i reflekterande resonemang med sig själva och i interaktion med andra. Dessa beskrivningar har i huvudstudiens klassrumsobservationer identifierats som innovativa, gestaltande och reflekterande handlingar. Dessa ska förstås som delar av lärprocesser och kommer till uttryck genom språkliga och kroppsliga aktiviteter.

A De-Aestheticised School and Learning Culture. A Study on the Aesthetic Di- mensions of Learning Processes

In this dissertation teaching and learning is studied based on the concepts of arts-based learning processes and the methods of art. I discuss the ontology of arts-based learning processes in relation to arts methods and how that relationship can be related to the learning processes that are made visible in the classroom work of a 5th grade class in a Swedish Primary school. Learning and knowledge are also addressed from a sociocultural perspective and within a social constructionist theoretical framework, based on Lev Vygotskij’s theories on the interplay between thinking and language, and the relationship between reproduction and creativity as a prerequisite for development and learning. The main study was preceded by a pilot study in which a portfolio method was tested in three classes in Primary school, grades 2-6. The experience gained from the pilot study led to an ethnographically influenced methodology and method in the main study. The main study is a case study where data from 33 participants were produced over a period of 4 weeks through daily field studies in all subjects on the schedule (with the exception of physical education and health), observations and teacher and student interviews. In order to deepen and gain a perspective on the analysis of the field notes and interviews, they are discussed in relation to artistic, psychological and teaching and learning perspectives, as well as in relation to a poststructuralist view of language. The results show evidence of a de-aestheticised school and learning culture in the sense that the teaching, regardless of the subject, primarily focuses and produces a way of thinking on learning and knowledge formation which is based on a reproducing process of quantitative character. The results also indicate that there are meaning-making actions where pupils describe learning that requires ingenuity, ability to illustrate and imagine, as well as to combine past experiences with new impressions through reflection. These descriptions are identified as innovative, configurative and reflective actions.