Educating global citizens: a study of interaction between NGOs and schools in Finland

Abstrakt

I avhandlingen studeras global fostran i kontexten av växelverkan mellan medborgarorganisationer och skolor i Finland. Syftet är att undersöka hur medborgarorganisationer försöker påverka den formella utbildningen genom olika typer av påverkansarbete. Analysen tar avstamp i tre teoretiska perspektiv: styrningsteori, teori om sociala rörelser och dekolonial teori. Styrningsteori används för att analysera förhandlingar om vilken typ av global fostran som är nödvändig eller önskvärd i finländska skolor, och termen förverkligande (eng. enactment) används för att studera hur policy kring global fostran genomförs i praktiken. Med hjälp av teori om sociala rörelser förstås global fostran som den globala rättviserörelsens utbildningssektor, bestående av en mångfald av aktörer och handlingar. Den dekoloniala teorin används för att problematisera global fostran som ett potentiellt eurocentriskt och nykolonialt projekt. Den övergripande forskningsfrågan lyder: hur förverkligas global fostran i interaktionen mellan medborgarorganisationer och skolor i Finland?
Empiriskt fokuserar studien på 24 medborgarorganisationer som alla hör till det finländska nätverket för global fostran. Det primära empiriska materialet för denna etnografi består av deltagande observation vid ett flertal platser, intervjuer, undervisningsmaterial producerat av medborgarorganisationer samt medborgarorganisationers utlåtanden. Mer specifikt undersöks följande former av medborgarorganisationers medverkan i skolvärlden: 1) utlåtanden gällande läroplansreformer och läroboksproduktion, 2) lärarutbildning och -fortbildning som ordnas av medborgarorganisationer, 3) skolsamarbete, där medborgarorganisationernas skolkampanjer och workshoppar ingår.
Fyra huvudsakliga slutsatser presenteras. Den första slutsatsen är att medborgarorganisationer har flera roller i relation till formell utbildning och att de legitimerar sin medverkan genom olika typer av auktoritet: professionell, juridisk, demokratisk och påverkansbaserad auktoritet. Studien antyder att de första två typerna riskerar överskugga de två senare. Det andra resultatet är att de studerade medborgarorganisationerna inte kan sägas dela någon enhällig politisk position, utan snarare uppvisar de ett diversifierat motstånd, samlade under paraplybegreppet global fostran. Analysen visar att globala orättvisor ofta framställs som brist på utveckling eller som representationsproblem och mer sällan som problem kring hur den globala ekonomin är organiserad. Den tredje slutsatsen är att medborgarorganisationernas kritiska ståndpunkter, som kan hittas till exempel i deras påverkansarbete gentemot läroboksförlag, tidvis tenderar att urvattnas i klassrumssammanhang. Slutligen, som ett fjärde resultat visar studien att fostran till globalt medborgarskap i finländska skolor ofta inte prioriteras av lärare eller elever själva, även om eleverna verkar ivriga att diskutera och engagera sig i att åtgärda globala utmaningar, särskilt om de uppmuntras till det i skolan.