Hoppa till sidinnehåll
Elevhälsa

Documentation in Child and School Health services: Mapping health information from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY

Publicerad:2012-05-28
Uppdaterad:2012-08-06

För att få en helhetsbild av barn och ungdomars hälsotillstånd måste dokumentationen utvecklas. Den standardiserade delen i hälsojournalen fokuserar mest på fysisk hälsa.
– Viktig information om barnets psykosociala hälsa lämnas ute, säger Ylva Ståhl som disputerat i ämnet.

Författare

Ylva Ståhl

Handledare

Karin Enskär

Opponent

Anna Ehrenberg (Dalarna University)

Disputerat vid

Högskolan i Jönköping

Disputationsdag

2012-04-27

Titel (eng)

Documentation in Child and School Health services: Mapping health information from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY

Institution

Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för omvårdnad

Abstrakt

Den svenska barn- och skolhälsovården arbetar för att främja hälsa och att förebygga ohälsa hos barn från födelsen till och med avslutad gymnasieutbildning. Idag är den fysiska hälsan hos barn bättre än någonsin tidigare, men tendenser visar på att den psykosociala hälsan börjar bli sämre. Det är viktigt att dokumentera hälsa med en helhetssyn så att det fysiska så väl som det psykosociala perspektivet inkluderas. Vad som ska dokumenteras om barns hälsa styrs av lagar, nationella riktlinjer och basprogram. Dokumentationen styr verksamheternas arbete i en viss riktning och en tillförlitlig dokumentation är en förutsättning för att ge barn en rättvis bild av sin hälsa. Utvecklingen av en sammanhållen elektronisk journal innebär ett utökat tvärprofessionellt reflekterande av den dokumenterade omvårdnaden. Världshälsoorganisationens hälsoklassifikation Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – barn- och ungdomsversionen (ICF-CY) täcker kroppsliga funktioner och strukturer, aktivitet, delaktighet och miljöer speciellt relevanta för spädbarn, förskolebarn, skolbarn och ungdomar. ICF-CY erbjuder med sin funktionella betoning ett gemensamt språk för olika professioner inom och mellan verksamheter att dokumentera barns hälsa i relation till ett biopsykosocialt perspektiv. Det finns inte mycket forskning om vad som dokumenteras inom verksamheterna och om innehållet reflekterar en helhetssyn på barns hälsa. Därför var det angeläget att undersöka och analysera innehållet i olika dokument som används inom barn- och skolhälsovården.

Det övergripande syftet med denna avhandling var att analysera om dokumentationen i barn- och skolhälsovården reflekterar en helhetssyn på hälsa ur ett biopsykosocialt perspektiv. Avhandlingen innehåller fyra studier där kvantitativa och kvalitativa analyser valdes för att studera avhandlingens syfte. I tre av studierna har den efterfrågade informationen och innehållet i olika dokument analyserats. De dokument som har analyserats är listor med efterfrågad information om barns hälsa som är avsedd att finnas med i den nationella standardiserade hälsojournalen (I), efterfrågad information om hälsa i lokalt konstruerade hälsoenkäter som används för att följa barns hälsa (II) och innehållet i den fria text som utgör en del av hälsojournalen (III). ICF-CY har utforskats som verktyg för att analysera om dokumentationen reflekterar en helhetssyn (I, II,). I den fjärde studien har sjuksköterskor och läkares syn på dokumentation, överföring av information om hälsa och uppfattning om elektroniska version av den standardiserade hälsojournalen undersökts (IV).

Resultatet visade att innehållet på listor med efterfrågad information om hälsa till största del fokuserade på den fysiska hälsan (I). ICF-CY som verktyg har fungerat och en majoritet av information om barns hälsa gick att koda. Resultatet i hälsoenkäterna handlade till största del om frågor inom områden med ett psykosocialt perspektiv som kommunikation och språk, psykosomatiska symtom och att ta hand om sin egen hälsa (II). Fokus låg på barnets som person istället för att hellre lyfta fram barnet i sin familj, förskola och skola d.v.s. sin omgivning (II). För att få en tillförlitlig kodning till ICF-CY är det av stor vikt att informationen om hälsa är tydligt beskriven och att användare lägger samma innebörd i den information som ska kodas (I, II). Innehållet i den fria texten i hälsojournaler (III) handlade till största del om frågor inom områden med ett psykosocialt perspektiv. Det fanns ny information i den fria texten som inte fanns i den standardiserade delen av hälsojournalen (III). Möjligheten att skriva fri text användes både till att beskriva generell hälsa, de aktiviteter som besöket inkluderade och om upptäckta avvikelser. Den efterfrågade informationen om barns hälsa och innehållet i den fria texten var ojämnt fördelad i relation till barnets ålder (II, III). Sjuksköterskor och läkare bekräftade att mer information än vad som dokumenteras överförs inom och mellan barn- och skolhälsovården (IV). Den informationen handlar om den psykosociala hälsan och då främst om familjefunktion. Verksamheterna hade en positiv syn på de möjligheter som en elektronisk hälsojournal kunde föra med sig. En övervägande majoritet av respondenterna var positivt inställda till en hälsojournal som följer barnets hälsa och utveckling från födelsen upp till 18 år (IV).

Documentation in Child and School Health services: Mapping health information from a biopsychosocial perspective using the ICF-CY

The overall aim of this thesis was to analyze whether the documentation in the Child Health Services (CHS) and School Health Services (SHS) reflects a holistic view on health as represented by a bio-psychosocial perspective.

The method used based on four studies, all with a descriptive design. Analyzed documents contained lists of health terms recommended to be included in the health record (HR) (I), requested information in health questionnaires (II) and the content of free text notes in health records (HRs) (III). A deductive approach was used on an item-by-item basis (I, II), and for the free text notes in HRs a qualitative content analysis with an inductive approach was chosen (III). Nurses’ and physicians’ views on documentation and electronic HR were analyzed with the help of a quantitative questionnaire design (IV).

Results showed that information on developed lists of health terms recommended to be included in an electronic version of the HR (I) could be linked to codes in the ICF-CY. The linked health terms were mainly focused on the body, i.e. a biological perspective on health. Several health terms linked to two or more codes, which indicate a need for more clarity in content descriptions. In the locally produced health questionnaires (Study II), for all age groups, a majority of the linked health items counted only once, and involved a psychosocial perspective on health. These health items were related to communication, psychosomatic symptoms and taking care of one’s health (II). The results in the free text notes in HRs (III) mainly focused on a psychosocial perspective on health and were represented across all age groups, but were unevenly distributed. There was new health information in the free text notes which had not been covered in the standardized part of the HRs. The respective staffs acknowledged that more health information than was documented in the HR was transferred between the CHS and SHS (IV). This information concerned foremost family function. The CHS and SHS had positive opinions regarding the possibilities of an electronic version of the HR.

Conclusions: The predominant medical content of lists of health terms was supplemented with health information related to psychosocial health in health questionnaires and in the free text notes in the HR. However, the focus was on the child as a person rather than a child within a family and preschool/school environment, and was strongly related to age groups. More information on children’s health than was recorded was transferred between and within the services. The utility of the ICF-CY as a tool has been confirmed, and indicates challenges to develop a common language to document more on psychosocial health.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer