Development and Autonomy: Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts

Publicerad:2013-02-28

Uppdaterad:2013-05-16

Senare års internationella utbildningspolitik har alltmer kommit att fokusera på lärares kompetens som en väsentlig faktor för effektiv skolutveckling. Tyvärr visar det sig ofta att import av framgångsrika metoder från en kontext till en annan inte leder till efterfrågade och önskade resultat. Lärare ges ofta skulden för detta med förklaringen att de inte är särskilt förändrings- eller reformbenägna. Motivet för den här avhandlingen var den internationella utbildningspolitikens och forskningens delvis bristande medvetenhet om det nationella sammanhangets betydelse för lärares kompetensutveckling.

Författare

Wieland Wermke

Handledare

Docent Viveca Lindberg, docent Tore West

Opponent

Professor Karin Rönnerman, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs univdersitet

Disputerat vid

Stockholms universitet

Disputationsdag

2013-03-01

Titel (eng)

Development and Autonomy: Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Abstrakt

Längre svensk sammanfattning finns i avhandlingen på sidan 129.

Avhandlingens syfte var att bidra till teoretisk begreppsutveckling med stöd av empirisk begreppsbildning inom lärares kompetensutveckling. Begrepp som har
utvecklats är: kompetensutvecklingsmarknad, kunskapskällor och kompetensutvecklingskultur. Dessutom används de teoretiska begreppen för att undersöka
relationen mellan den kontextberoende tvådimensionella autonomi som lärare har i sin praktik – strukturer som är villkorliga – och mellan kompetensutveckling som uttryck för ett möjligt agentskap.

Avhandlingens ambition var inte att utforma en sammanhängande beskrivning av de båda fallen, utan att undersöka det analytiska värdet av relationen mellan lärares autonomi och deras kompetensutveckling, för att därigenom möjliggöra en beskrivning och analys av den nationella kontextens inflytande på lärares kompetensutveckling. Dessutom begränsar detta intresse studiens förklaringsvärde på grund av inflytandet från mer avgränsade kontexter såsom den enskilda kommunen eller skolan. Flera intressanta skillnader mellan de nationella fallen har framträtt och analyserats med avseende på olika former av lärares autonomi.

Development and Autonomy: Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts

This thesis investigates teachers’ perceptions of continuing professional development (CPD) in Germany and Sweden with a questionnaire study comprising a total of 711 mainly lower secondary teachers. Three conceptual terms are elaborated and explained. Teachers act in a CPD marketplace that is constituted by several sources of knowledge which offer opportunities for teachers’ development. How teachers act in the marketplace is a key part of their CPD culture. The study reveals similarities in the two cases regarding the importance of colleagues as well as informal development activities, but there are also significant differences. One the one hand, German teachers can be described as more active in their CPD than their Swedish colleagues in relation to particular aspects of their profession such as assessment, and more suspicious of knowledge from elsewhere, on the other.

In order to understand the differences, I argue for an extended focus on the impact of the national context, in terms of socially and historically significant structures and traditions of the teaching profession. The thesis focuses on a crucial aspect with a particular explanatory value for differing CPD tendencies in various national contexts: Autonomy from a governance perspective. This phenomenon, which does indeed change across time and space, is investigated from a socio-historical perspective in both contexts, building on Margaret Archer’s analytic dualism of structure and agency, and a dual pronged model of teacher autonomy. The latter distinguishes institutional autonomy, regarding legal or status issues, from service autonomy related to the practical issues in schools and classrooms. Since these dimensions can be either extended or restricted, different categories evolve which enable us to understand the differences between the two cases.

Finally, by using the findings on the German and Swedish teaching profession, a theoretical framework is presented that relates the certain forms of teacher autonomy in particular national contexts to likely CPD cultures that teachers share.