Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Avhandlingens övergripande syfte är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Uppmärksamheten riktas dels mot hur värden kommuniceras, dels mot vilka värden som framträder som eftersträvansvärda. Avhandlingen har en i grunden kritisk ansats och avser också att vinna kunskap om aspekter i fostransprocessen som kan rubba hierarkiska maktstrukturer och därigenom bidra till en fostran karaktäriserad av intersubjektivitet. För att förstå kommunikationshandlingar används främst begreppen kommunikativt och strategiskt handlande (Habermas, 1984), liksom stark respektive svag klassifikation och inramning (Bernsteins, 2000). Förskolefostran analyseras även ur ett dubbelt perspektiv med utgångspunkt i Habermas (1984, 1995) begrepp om system och livsvärld. Fältarbetet har bedrivits på tre förskolors småbarnsavdelningar där barnen varit mellan ett och tre år. Sammantaget har 46 barn och 10 lärare deltagit i studien. Data består av videoobservationer av kommunikationshandlingar mellan lärare och barn. Till grund för avhandlingen ligger tre empiriska studier. I första studien analyseras hur små barns delaktighet kan förstås i två olika situationer där graden av lärarkontroll skiljer sig åt. Resultatet visade hur stark klassifikation och inramning begränsade barnens delaktighet samt hur svag klassifikation och inramning gynnade barnens möjligheter att delta på egna villkor. Lärarens intresse för att närma sig barnets perspektiv, att skapa mening och dela en verklighet, att ge bekräftelse och respons, att vara emotionellt närvarande samt att gå in i en öppen dialog med barnen utgjorde väsentliga aspekter för barnens delaktighet. I andra studien analyserades barns inflytande relaterat till lärarkontroll i samlingssituationer. Resultatet visade att barnens inflytande i samlingen var begränsat, men förekom ibland genom att barnen gjorde egna val och tog egna initiativ. Barnens inflytande var avhängigt lärarens kontroll. Studien visade också att kontroll upprätthölls på olika sätt, dels genom full kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt, dels genom lekfullhet, responsivitet och ett närmande av barnets perspektiv. Hur kontrollen upprätthölls fick konsekvenser för barnens inflytande. Barnens inflytande ökade när lärarens kontroll över kommunikationens vad- och hur-aspekt var svag och karaktäriserades av kommunikativt handlande innefattande ett närmande av barnets perspektiv, responsivitet/emotionell närvaro samt lekfullhet. Tredje studien syftade till att analysera de värden som medvetet eller omedvetet kommunicerades i interaktionen mellan lärarna och barnen, liksom hur denna kommunikation gick till. Analysen genererade tio värden av omsorgsetisk, demokratisk eller disciplinerande karaktär. Värdena kommunicerades på olika sätt och kommunikationens vad-aspekt tolkades hänga samman med dess hur-aspekt, d.v.s. hur läraren kommunicerade med barnen fick konsekvenser för vad som blev möjligt att kommunicera. De fostransaspekter som genom avhandlingens tre studier har framträtt som centrala för att hierarkiska maktstrukturer mellan lärare och barn ska rubbas är: närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro samt lekfullhet. När dessa aspekter genomsyrar kommunikationen förefaller det som om lärare och barn möts i samförstånd där en verklighet blir möjlig för dem att dela. Teoretiskt faller dessa aspekter inom ramen för kommunikativt handlande och kan bidra till förståelse för vad teorin kan innebära i kommunikationen med de yngsta barnen i utbildningssystemet.

Abstract in English

The aim of this research is to acquire knowledge about fostering young children, as expressed in everyday interactions between teachers and children in Swedish preschools. The three empirical studies in this doctoral thesis investigated partly specific democratic values such as participation and influence and partly the values that teachers explicitly or implicitly encourage and how these values are communicated to children. The thesis takes a critical approach in order to also acquire knowledge about important fostering aspects that can move hierarchal power structures towards a fostering of values characterized by intersubjectivity. In order to understand the interactions, the concepts of communicative and strategic action (Habermas, 1984) are used, as well as strong and weak classification and framing (Bernstein, 2000). Preschool fostering is also analyzed from a double perspective, with a starting-point in Habermas (1984, 1995a) concepts of the system and the life-world. The fieldwork took place with three different groups of toddlers in Swedish preschools. Forty-six children (aged 1 to 3 years) participated, as well as their ten teachers. The data consisted of videotaped observations of teacher and child interactions. The first study investigated how a toddler s participation can be understood in two kinds of educational activities where the degree of teacher control differs. The results showed how strong classification and framing risk restricting children s participation and how a weak classification and framing can promote children s opportunities to participate on their own terms. Important issues for children s participation were found to be a participant teacher who creates meaningful contexts, where teacher control is about being emotionally present, supportive and responsive. The purpose of the second study was to investigate how very young children can exert an influence in circle-time situations in relation to teacher control. The results showed that the children do, in fact, make choices, mostly based on several fixed alternatives, and that they do take the initiative, sometimes to express an opinion or a right, sometimes to express what they want to do in circle time. It was also found that the influence young children are able to exert varies with the control the teacher exercises. It is evident that strong teacher control is maintained in different ways and that strong control does not necessarily limit children s influence; it depends on the nature of the control. Children s influence increases when the teacher s control over the what and how aspects of communications is weak, and is characterized by closeness to the child s life-world and a communicative approach. The third study examined the values that teachers explicitly or implicitly encourage and how these values are communicated to children. The analyses resulted in ten specific values embedded in value dimensions of discipline, caring and democracy. These, in turn, can be divided into different social orientations both collective and individualistic. The values are communicated differently and the what aspect of the communication (the value) is interrelated with the how aspect of the communication; how teachers communicate influences and sometimes changes the communicated value. In order to change power structures in teacher and child interactions, three aspects of importance have been identified: teachers closeness to the child s perspective, their emotional presence and playfulness. Theoretically, the aspects are within the framework of communicative action and contribute to the understanding of what the theory might mean in communication with the youngest children in the educational system.