Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Det godkända fusket. Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker

Publicerad:2014-10-09
Uppdaterad:2017-12-19

Lars Fonseca har undersökt hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som gymnasieelever och lärare delar i skolan.

Författare

Lars Fonseca

Handledare

Professor Elisabeth Elmeroth, Linnéuniversitetet, adjunkt Lena Carlsson, Linnéuniversitetet, Fil. dr. Anne-Mari Folkesson, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Dennis Beach, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Linnéuniversitetet

Disputationsdag

2014-10-17

Titel (se)

Det godkända fusket. Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker

Institution

Institutionen för pedagogik

Det godkända fusket. Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker

I alla samhällen förväntas den offentliga skolan bidra till att unga människor lär sig att känna social tillit både till sina medmänniskor och till samhällets institutioner. Lärande i och för social tillit kan förstås utgöra det sammanfattande innehållet i formella läroplaner för den svenska skolan. Olika former av fusk inverkar negativt på social tillit. Elevers fusk i skolan uppmärksammas allt oftare som ett problemfyllt fenomen. Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i dagens skola och hur fenomenet skolfusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som gymnasieelever och lärare delar i skolan.

Enkätstudier visar att eleverna varken förstår skolfusk som ett självklart felaktigt agerande eller som upp till var och en att självständigt besluta om. Skolfusk framstår istället som ett dilemma i behov av gemensamma förhandlingar om hur man bör agera. I anonyma chatdiskussioner mellan elever framkommer att skolfusk tolereras socialt om det anses nödvändigt. Som nödvändigt skolfusk räknas dels när elever i återkommande svårigheter att klara den lägst godkända betygsnivån fuskar så att ett godkänt betyg uppnås, dels när elever i tillfälliga svårigheter fuskar sig till den betygsnivå som de vanligen brukar uppnå utan skolfusk. Eleverna förefaller inte att känna till det starka regelsystem som finns kring skolfusk på den skola där de går, men utgår samtidigt ifrån att fusk inte är tillåtet. Eleverna upplever att lärare ”nästan blundar” för ett omfattande skolfusk och att betygssättning därför riskerar att bli orättvis. I diskussionerna framhålls det som viktigt att eleverna, via betyg, kan rangordnas rättvist med eller utan skolfusk. Det socialt godkända fusket beskrivs att delvis kunna kompensera för den upplevda orättvisan.

I gruppdiskussioner bland lärare framkommer att man upplever förväntningar på att tolerera vissa avvikelser från regler kring prov och betyg om det behövs för att säkra elevbetyg på lägsta godkända nivå. Lärarna beskriver förhållandet mellan ett starkt regelverk mot skolfusk och den faktiska verksamheten som en ”skenvärld”. De prioriterade förväntningarna på goda elevbetyg innebär att lärarna upplever att de dels inte bör jaga skolfuskare alltför flitigt, dels vid behov bör överväga att sänka kraven för lägst godkända betygsnivå genom så kallade snällbetyg. Lärarna upplever att förväntningarna på måluppfyllelse i form av betyg kommer från såväl elever, elevers föräldrar, skolledare som från samhället i stort. Lärarna tolkar skolledningens förväntningar på goda betyg som förknippade med att skolan bör framstå som attraktiv på en skolmarknad där skolor konkurrerar om de elever som finns. Lärarna ser det som problematiskt att kraven på goda kundrelationer med elever och deras föräldrar försvårar möjligheterna att agera för social fostran vad gäller till exempel skolk, sen ankomst och skolfusk.

Både eleverna och lärarna upplever att förväntningarna på alla elevers måluppfyllelse utan snällbetyg och skolfusk är orimliga att uppfylla. Eleverna och lärarna förefaller dessutom väl medvetna om såväl skolfuskets som snällbetygens betydande omfattning och om varandras tolerans av regelbrotten. Likaledes delar man en uppfattning dels om att toleransen för regelbrotten inte bör diskuteras öppet, dels om att toleransen ytterst är villkorad av krav på att ekonomiska mål skall uppfyllas. Genom att i dolt samförstånd godkänna visst skolfusk kan skolan samtidigt, men separerade från varandra, uppvisa starka (men inte aktiva) kvalitetssäkringssystem för provsituationer och betygssättning parallellt med en hög måluppfyllelse i form av goda elevbetyg.

De dominerande förväntningar som eleverna och lärarna ger uttryck för att uppleva liknar i mångt och mycket de förväntningar som ryms inom paraplybegreppet New Public Management (NPM). I de förväntningar som gäller inom NPM-styrning av offentliga verksamheter prioriteras individuell initiativförmåga, kostnadsmedvetenhet och resultatorientering i förhållande till i förväg uppställda mål. Framväxten av NPM och de tillhörande förväntningarna på hur man som individ bör agera kan förstås som neoliberala ideologiska reaktioner på de ekonomiska utmaningar som västvärlden återkommande upplevt sedan 1970-talen. I dagens samhälle har förväntningar som kan knytas till individualism och ekonomi starkt genomslag, vilket teoretiskt kan förklara hur visst fusk motvilligt godkänns om det förstås kunna bidra till ekonomisk måluppfyllelse. Genom att bryta mot regler kan högre prioriterade förväntningar uppfyllas.

Gymnasieskolans möjliga rum för lärande i relationen individ-samhälle villkoras idag av förväntningar på att elever och lärare bör uppfylla i förväg uppställda mål. Villkoren innebär att skolans huvuduppdrag reduceras på så vis att kunskap främst definieras som en varudeklarerad standardiserad produkt och demokrati främst som individuellt entreprenörskap på marknadens villkor. Måluppfyllelse i form av goda betyg beskrivs som ekonomiskt viktig av konkurrensskäl för såväl individuella elever och lärare som för nationen i ett globalt perspektiv. Inom dessa villkor uppfattar lärarna det som svårt att diskutera skolfusk som ett mellanmänskligt moraliskt dilemma. Att som elev och lärare hantera skolfusk i vardagen innebär att lära sig att i dolt samförstånd koppla isär officiella regler och faktisk verksamhet. En sådan dubbel agenda är oförenlig med officiella ideal i läroplaner och därigenom destruktiv för social tillit. Att tyst tolerera en dubbel agenda av godkänt skolfusk är att se som en aspekt av en dold läroplan.

Abstract in English

Education on behalf of social trust constitutes a central theme in all societies. Different forms of cheating and fraud have a negative impact on the bonds of social trust. The purpose of the thesis is to increase understanding of the scope for learning about the individual-society relationship as it finds expression in pedagogical practices involving norms relating to cheating. The established norms concerning school cheating are identified in group-based discussions involving Upper Secondary students and teachers.

Students ascribe each other roles on the basis of the perceived capacity to produce school results and thereby also to justify the need for school cheating. In the norm negotiations a significant tolerance is shown towards cheating which is adjudged to be necessary, provided that a hierarchic, fair distribution of grades can be retained.

The teachers perceive expectations of acting for goal fulfilment, in the form of good student grades, as based on economic arguments. Good student grades imply satisfied customers in a market exposed to competition and a strong market value for the individual school. From a critical viewpoint these norms are related to the contemporary, dominant neo-liberal principles of commercialisation and individualisation in social organisation.

The school actors perceive, in accordance with stratified norm theory, the norms from economic systems of conduct as more strongly conditioning on conduct than those norms from political-administrative or socio-cultural conduct systems. The teachers are aware of expectations, in hidden concert and consent with other school stakeholders, to offer social approval for student cheating and sympathetic marking concerning the lowest grade for passing i.e. violation of rules, where this is necessary to meet the economic as well as political-administrative objectives that have been established.

To be part of pedagogic practices involving school cheating implies learning to uncouple rules and practice, law and morality. Such a double agenda is incompatible with norms and ideals in official curricula as well as being destructive of the bonds of social trust; it thereby functions as a hidden curriculum.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer