”Det borde vara att folket bestämmer”: En studie av ungdomars föreställningar om demokrati

Publicerad:2006-10-03

Uppdaterad:2012-05-03

I tio gruppintervjuer har forskaren Cecilia Eriksson låtit ungdomar diskutera demokrati. Hennes studie visar att det finns ett starkt stöd för demokratitanken, men att diskussionen skulle behöva fördjupas: samtalen handlade mest om val och rösträtt en sannolik konsekvens av läroböckernas fokus på politiska institutioner.

Författare

Cecilia Eriksson

Handledare

Professor Anna Jonasdottir samt professor Gullan Gidlund

Opponent

Professor Ann-Dorte Christensen, Aalborg universitet, Denmark

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2006-09-29

Institution

Samhällsvetenskapliga institutionen

Abstrakt

Det övergripande syftet med studien är att undersöka unga medborgares föreställningar om demokrati. Vilka olika föreställningar finns företrädda? Kan likheter och skillnader noteras i olika ungdomsgruppers sätt att resonera kring demokrati? Ambitionen är främst att teckna nyansrika bilder av olika sätt att betrakta och argumentera för och emot demokrati. Ett visst intresse riktas också mot eventuella skillnader mellan olika grupper av ungdomar yngre och äldre, tjejer och killar, samt unga med olika social bakgrund. Ett mindre ambitiöst delsyfte handlar om att i vissa avseenden relatera studien till forskning om skolmiljön och den demokratifostran som (ska) ske[r] där. Vilka föreställningar om demokrati verkar skolan förmedla?

Som ett ramverk för hela studien fungerar demokratiteoretiska diskussioner, och boken genomsyras av synen på demokrati som ett mångtydigt och omdiskuterat begrepp. Begreppet demokrati utgör undersökningens nav, och ett undersöknings- och analysverktyg skapas genom att skildra den demokratiteoretiska diskussionen utifrån tre perspektiv. Det första uppmärksammar vad demokrati är, samt olika uppfattningar om hur ett folkstyre bör utformas. Ett andra tema utgörs av demokratins motiveringsgrunder: Varför, eller varför inte är demokrati att föredra? Och det tredje fokuserar kritiska punkter i demokratidiskussionen; problem och svagheter med idéerna om folkstyre och dess praktiska tillämpning. Dessa tre perspektiv uppmärksammas såväl teoretiskt som i analyserna av det empiriska materialet.

Det empiriska underlaget utgörs av tio fokusgruppintervjuer. Grupperna är sammansatta utifrån ålder (två åldersgrupper ingick, elever i skolår 8/9 respektive sistaårselever på gymnasiet), kön och socioekonomisk bakgrund. En grundläggande tanke med fokusgruppintervjuer är att utnyttja interaktionen i grupper. Åsikter formas på flera sätt i samvaro med andra människor, och eftersom eftertanke och reflektion är centrala för studien fungerar fokusgruppintervjuer som en fruktbar metod.

Analyserna av intervjuerna visar att det finns en dominerande föreställning om demokrati bland svenska ungdomar. Deltagarna i studien framhåller starkt att demokrati betyder att alla har rätt att delta i beslutsfattandet, att exempelvis rösträtt och yttrandefrihet är nödvändiga inslag, samt att demokrati i praktiken främst återspeglar en elitdemokrati/valdemokrati (på nationell nivå) med politiker som de verkliga makthavarna. Samtidigt som vissa aspekter av den existerande svenska demokratin kritiseras med eftertryck finns ett massivt stöd för demokrati som grundläggande idé. Detta stöd motiveras framförallt av att demokratitanken inkluderar alla människor. Tanken om jämlikhet är dock framförallt implicit i ungdomarnas diskussioner. De kritiska punkter som ungdomarna framförallt uppehåller sig vid berör människors sätt att vara i relation till det som en demokratisk ordning kräver, hur extrema politiska åsiktsriktningar ska hanteras, samt att människor har begränsade och ojämlika möjligheter att delta i den existerande demokratin.

Inom ramen för denna övergripande bild ryms också delvis olikartade uppfattningar. En kille (17 år, fordonsprogrammet) tar avstånd ifrån tanken om att demokrati är särskilt värdefullt. För honom har en demokratisk ordning så många svagheter att han istället föredrar diktatur. Några av de yngre killarna (högstatusområde) ger uttryck för en mer elitistisk demokratisyn än vad som är fallet i den dominerande föreställningen, och en tjej (18 år, samhällsprogrammet) framhåller en mer deltagarorienterad demokrati. Hennes vision likställer på flera sätt också demokrati med förekomsten av välfärdsinstitutioner. Trots att kritiken mot politiker bitvis är mycket hård finns det ändå deltagare som träder in till politikernas försvar. Olika synsätt framkommer också i diskussionerna kring människors ojämlika möjligheter.

Två teman är särskilt framträdande i ungdomarnas samtal. Utan att nämna ordet betonar ungdomarna jämlikhet väldigt starkt. En diskussionslinje handlar om deltagarnas egna upplevelser av att de som ungdomar är underordnade vuxna, en annan att verklig jämlikhet förutsätter lika möjligheter att påverka samhället. Att demokrati är en mänsklig angelägenhet är ett annat framträdande tema. Mindre synligt i diskussionerna är de politiska institutionerna. Precis som när det gäller jämlikhet är frihet ett begrepp som inte direkt nämns, men som ungdomarna ändå talar om och framhåller som viktigt.

Flera av resultaten kan ses som speglingar av de demokratiföreställningar som, enligt andra studier, manifesteras i och förmedlas av skolan. Studien kan också tjäna som inspiration till hur man kan arbeta med samhällsfrågor i skolan.

Abstract in English

This study primarily investigates the conceptions of democracy held by young Swedes: What conceptions can be found? How are these conceptions similar to and different from each other? My main intention is to present nuanced pictures of different ways of viewing and of arguing for and against democracy. Some attention is also paid to possible differences between different youth groups, in terms of age, gender, and socioeconomic background. In addition, I will relate the investigation to research concerning school and the socialisation that is supposed to take place there. What concepts of democracy do Swedish schools seem to inculcate in students?

Theoretical discussions of democracy serve as the framework of the study, and throughout the work democracy is regarded as an ambiguous concept. I have designed an analytical tool by depicting the discussions of democratic theory from three perspectives. The first concerns what democracy is and how the rule of the people should be designed. The second deals with the justifications for democracy, and why it is or is not to be preferred. The third perspective focuses on some crucial matters in discussions of democracy.

The empirical material analyzed consists of ten focus group interviews with students in two age categories: 14 15 and 18 19 years old. The groups were composed so that the members would include both genders and a range of socio-economic backgrounds. The main idea of focus group interviews is to take advantage of group-interaction dynamics. Opinions are often formed in interaction with other people, and since consideration and reflection are central concerns of this thesis, focus group interviews are thus very suitable.

The findings indicate that there is a dominant understanding of democracy. The young people interviewed emphasize that democracy means that everybody has a right to participate in decision making, that, for example, universal suffrage and freedom of speech are necessary features and that democracy in practice connotes an elite/electoral democracy (at the national level) with politicians as the real power holders. Although some features of Sweden s existing democracy are widely criticized, democracy as a fundamental concept is celebrated. The main justification for this support is that democracy includes everybody. A view of everybody s equal value is implicit. The critical matters highlighted concern human nature in relation to democratic requirements, how to handle extremist political movements, and the limited possibilities and unequal opportunities for people to participate in the existing democracy. Within this overall picture, somewhat different conceptions can also be detected.

Two themes are particularly prominent in the discussions. Without overtly mentioning the word, the young people interviewed strongly emphasize the concept of equality. One line of discussion concerns the participants own experiences of being subordinate to adults, another the concept that equality presupposes equal opportunities to influence society. Democracy is also considered to be a human matter. Notably,when speaking of equality and freedom, the interviewees rarely mention these words directly. Mention of political institutions is also lacking from the discussions.

Some of the findings can be regarded as reflecting the conceptions of democracy manifested in and passed on by schools. The study may also provide some guidance concerning how to approach social and political issues in the school.