Den kommunala barnavården – om anmälningar, organisation och utfall

Publicerad:2006-04-24

Uppdaterad:2012-02-25

Författare

Stefan Wiklund

Handledare

Professor Tommy Lundström, Stockholms universitet

Opponent

Lennart Nygren, Professor, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Sverige

Disputerat vid

SU – Stockholms universitet

Disputationsdag

2006-02-24

Titel (se)

Den kommunala barnavården – om anmälningar, organisation och utfall

Institution

Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan

Forskningsmiljö

SU – Stockholms universitet

Den kommunala barnavården – om anmälningar, organisation och utfall

I avhandlingen presenteras beskrivningar och analyser av kommunernas arbete med utsatta barn och ungdomar, den så kallade barnavården. Fokus ligger på det barnavårdsarbete som föregår förmedlingen av samhällsvård, d v s anmälningar från huvudsakligen professionella och allmänhet samt hanteringen av dessa anmälningar inom kommunala barnavårdsorganisationer. Avhandlingen är koncentrerad på betydelsen av organisatoriska faktorer som formell organisationsstruktur, resurser och arbetsmetoder för detta arbete. Det empiriska materialet i delstudierna 1-3 utgörs av data insamlade av besökande intervjuare i 100 mellanstora kommuner under 2001-2002, där analyserna i vissa fall förstärks av officiell statistik och registerdata. Data i studie 4 är insamlade genom telefonintervjuer med företrädare för barnavårdsorganisationerna i Stockholms stadsdelar, interna och externa dokument samt intervjuer på plats i en stadsdel.

Studie 1 beskriver omfattning och karaktäristika hos svenska barnavårdsanmälningar. Studien visade att omfattningen av barnavårdsanmälningar i Sverige befinner sig i ett internationellt mellanskikt; att anmälningar i övervägande utsträckning berör ungdomar samt att koncentrationen av allvarligare anmälningar var lägre i jämförelse med länder som USA och Storbritannien.

Studie 2 analyserar sambandet mellan förekomst av samverkan hos barnavårdsorganisationerna med anmälningspliktiga professioner (t ex skola och barnavårdscentraler) och anmälningsfrekvenser. Studien indikerade att samverkan förefaller att ha begränsad betydelse för att identifiera barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa.

Studie 3 analyserar sambandet mellan olika organisationsfaktorer och förmedlingen av barnavårdsinsatser. Resultatet visade att personalresurser i viss utsträckning kan kopplas till omfattningen av de insatser som förmedlas. Olika specialiseringsmodeller (t ex särskilda enheter för ungdomar eller för utredningsarbetet) föreföll dock inte ha någon betydelse i detta avseende.

Studie 4 beskriver och analyserar konsekvenserna av införandet av marknadsorienterade inslag i barnavårdsarbetet, särskilt i form av en så kallad beställar-/utförmodell. Resultatet visade att sådan inslag förefaller ha begränsad praktisk tillämpbarhet inom kommunalt barnavårdsarbete.

I avhandlingens inledande del presenteras en sammantagen bakgrundbeskrivning och teoretiskt ramverk för de fyra studierna. Det teoretiska ramverket består i huvudsak av begrepp och tankespår härledda ur så kallad nyinstitutionell organisationsteori. Detta ramverk används för att diskutera resultaten från studierna. Särskilt vikt läggs vid att diskutera institutioner och idéer inom barnavården som tas för givna, t ex nödvändigheten av tidiga interventioner och samverkan på barnavårdsområdet samt föreställningar om olika formella organisationsmodellers förtjänster.

Abstract in English

The thesis presents descriptions and analyses of the municipal-based work that precedes service provision in child welfare, i.e. referrals where concerns regarding children and adolescents are made from professionals and general public and the processing of these referrals within child welfare agencies. The central focus lies to examine the importance of organisational factors such as formal structures, resources and working methods in this work. The empirical material in studies 1-3 consists of data collected on location in 100 municipalities during 2001-2002 augmented with official statistics and register data. Data in study 4 consists of telephone interviews in the city of Stockholms 18 districts, written material and in-depth interviews in one of the districts.
br>Study 1 describes the extent and nature of referrals to child welfare agencies. The study shows that the extent of Swedish referrals occupies a medium position in an international perspective, that referrals mainly concern adolescents, and that child referrals to a comparatively little extent concern abuse and neglect.
br>Study 2 analyses the association between agency collaborative involvement with mandated reporters and referral rates. The association is overall marginal, indicating that merely the presence of collaboration in child welfare has poor effects on case finding.
br>Study 3 analyses the association between organisational factors and the provision of child welfare services. To some extent, the results suggest that personnel resources are linked to the extent of services provided to younger children. Specialisation in various forms, however, is not associated with variations in service provision.
br>Study 4 describes and analyses the impact of organisational solutions in line with New Public Management. The results indicate that this theoretical/ideological idea has limited practicality in concrete child welfare work.
br>An introductory section presents a comprehensive background to and the theoretical framework of the four studies. The theoretical framework consists principally of concepts and reasoning derived from new institutional theory. This framework is used to discuss results generated from the four studies. Specific attention is given to institutions and ideas in child welfare that have a taken for granted status, such as early interventions, collaboration and the presumed appropriateness of a range of organisational settings.
br>

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med