Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Publicerad:2014-04-09

Uppdaterad:2015-05-10

Fokus i Anna-Lena Godhes studie är hur multimodala texter skapas och bedöms inom svenskundervisningen på gymnasienivå. Men vilka aspekter av den multimodala texten förhandlas av lärare och elever som viktiga i förhållande till bedömning? Det är en av frågorna forskaren studerat i sin avhandling.

Författare

Anna-Lena Godhe

Handledare

Berner Lindström, Patrik Lilja and Ylva Hård af Segerstad

Opponent

Dr Jeff Bezemer, Senior Research Fellow, Co-director, Center of Multimodal Research, Institute of Education, London Knowledge Lab

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2014-04-25

Titel (se)

Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet

Titel (eng)

Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Institution

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet

Digitala verktyg, som datorer och laptops, blir allt mer vanligt förekommande i utbildningssammanhang. Att lärare och elever har tillgång till dessa verktyg innebär att förutsättningarna för vad som kan göras i ett klassrum påverkas. Det är idag till exempel möjligt att med relativt enkla medel skapa texter där flera uttryckssätt, så som ljud, bild, tal, skrift och musik tillsammans bildar en multimodal text. Nya eller förändrade verktyg i utbildningssammanhang leder således till att nya eller förändrade aktiviteter blir möjliga. Införlivandet av de nya verktygen medför både möjligheter och svårigheter. För att förstå vad det innebär att använda digitala verktyg i utbildningssammanhang så måste de digitala verktygens möjligheter sättas i relation till förutsättningar och villkor inom skola och utbildning. När det görs blir det möjligt att se var spänningar och motsättningar uppkommer och därmed också förstå hur, och på vilket sätt, verktyg och sammanhanget behöver anpassas till varandra. Att digitala verktyg är en naturlig del av många ungdomars vardag är en annan viktig aspekt som behöver inkluderas i resonemang kring hur digitala verktyg används i skolan. Fokus i denna avhandling ligger på vad det innebär att skapa och bedöma multimodala texter i en klassrumsmiljö inom svenskämnet och hur dessa aktiviteter relaterar till etablerade skriv- och bedömningspraktiker i skolan i allmänhet och inom språkundervisningen i synnerhet.

Under de senaste decennierna har förändringar skett i hur vi kommunicerar. Förändringarna härrör till stor del ur den ökade användningen av digital teknik i vardagen. Internet och sociala medier är idag arenor som många använder till vardags för att kommunicera, både privat och professionellt. Det är också arenor som möjliggör och underlättar kontakter oavsett fysisk distans och där kontakter och utbyte av information snabbt kan ske med personer på avlägsna platser. Den ökade tillgången till digitala redskap inom skolväsendet speglar bredare samhälleliga förändringar där dessa digitala redskap blivit viktiga för att kommunicera, både genom att interagera med andra men också genom att skapa eget material som andra kan ta del av. Att elever under sin skoltid lär sig hantera dessa verktyg för att inhämta information och för att kommunicera är därför något som i allt högre grad förväntas vara en del av utbildningssystemet. Språkundervisning i allmänhet, och svenskundervisningen i synnerhet, är känsliga för förändringar av kommunikationsmönster eftersom ämnena handlar om olika former av kommunikation så som litteratur, film och media (Jewitt, Bezemer, Jones, & Kress, 2009).

Eftersom digitala redskap används både i och utanför utbildningssammanhang så är frågor kring informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ofta kopplade både till generella samhälleliga frågor men också till utbildningsfrågor. Hur de generella förändringarna i kommunikationsmönster i samhället påverkar språkundervisningen är frågor som studierna i denna avhandling har för aviskt att belysa. Även om tillgången till digitala verktyg ökar i klassrum generellt i Sverige, så tyder rapporter på att användningen av verktygen fortfarande är begränsade, både i omfattning och innehållsmässigt. I en rapport om datoranvändningen i svenska skolor kom Skolverket (2013a) fram till att tekniken främst används till att söka efter information och för att skriva typografiska texter. Dessa aktiviteter är etablerade inom skolan men de har tidigare utförts med andra redskap. Den ‘nya’ tekniken verkar således i stor utsträckning användas för att utföra sedan länge etablerade aktiviteter inom utbildning, men inte ge upphov till ‘nya’ aktiviteter i någon större utsträckning.

Creating and assessing multimodal texts. Negations at the boundary

Digital technologies are becoming increasingly common in educational settings. The availability of such tools facilitates the creation of multimodal texts in which several kinds of expression are combined. In this thesis, the activities of creating and assessing multimodal texts in the subject of Swedish at upper secondary school level are analysed in order to illuminate how these activities relate to established practices of creating and assessing texts in educational settings. When the tools that the students work with, as well as the outcome of their activities are altered, the meaning of these altered activities in the educational setting needs to be negotiated. Encounters between new ways of working and educational environments require modifi cation and appropriation of both the technologies and the educational settings. Literacy and assessment are central concepts in this thesis. Spoken and written words have been central in conventional perceptions of the concept of literacy. However, as the communicational landscape has changed, there is a need to broaden this concept. Likewise, the necessity to broaden the concept of assessment has been discussed. When literacy and assessment are regarded as situated, the settings in which they occur have to be considered, because the concepts both affect and are affected by the environment. The aim of this thesis is to illuminate the relationship between technology, literacy and the educational setting by exploring the activities of creating and assessing multimodal texts. The empirical foundation of the thesis comprises four articles, in which the empirical material has been analysed to answer questions of how the multimodal texts are created and assessed. The empirical material has been collected in an iterative research process in which classroom interactions and interviews with students have been video and audio recorded. The theoretical framework of Cultural Historical Activity Theory (CHAT) has been utilized in the analysis, focusing on how the components of activity systems affect and constitute each other. Tensions and contradictions in and between the different components, as well as between different activity systems, may lead to transformations. By studying these tensions and contradictions, insights can be gained into what enables and constrains transformations. The analyses show that it is mainly the spoken word that is negotiated and assessed in the multimodal texts. This mirrors conventional conceptions of the kinds of expressions that are regarded as valuable in language education. In the subject of Swedish, there is a hierarchy in the subject culture where the spoken and written words are regarded as primary in meaning making. Other kinds of expressions are largely overlooked when the multimodal texts are assessed. Thereby, the multimodal texts may reinforce the primacy of the written and spoken language in educational settings, instead of contributing to the evaluation and incorporation of different ways of expressing meaning in language classrooms.