Consuming for friendship. Children´s perceptions of relational consumption

Publicerad:2014-09-16

Uppdaterad:2015-06-17

I sin studie har barndomssociologen Erika Lundby forskat om hur barn uppfattar konsumtion som en del av det sociala livet med kamraterna, och hur barn bör förstås i deras roller som konsumenter.

Författare

Erika Lundby

Handledare

Tapio Salonen, professor. Carl Hult, docent

Opponent

Barbro Johansson, docent, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Linnéuniversitetet

Disputationsdag

2014-06-13

Titel (se)

Konsumtion och kompisar: Barns förståelse av relationell konsumtion

Titel (eng)

Consuming for friendship: Children´s perceptions of relational consumption

Institution

Institutionen för socialt arbete (SA)

Konsumtion och kompisar: Barns förståelse av relationell konsumtion

Svenska barn har, både från ett historiskt perspektiv och i jämförelse med många andra länder, större tillgång till ekonomiska resurser och en hög materiell levnadsstandard. Dock växer idag klyftan mellan välbärgade och utsatta hushåll i Sverige. Samtidigt möter barn en betydande press på att konsumera för att kunna få en plats i gemenskapen med jämnåriga.

Denna avhandling syftar till att undersöka hur barn, mellan 9-12 år, uppfattar och förstår konsumtion, som en del av det sociala livet med kamraterna. Då barnens egna perspektiv är centrala i avhandlingen är också ytterligare ett syfte att bidra till den pågående debatten kring hur barn bör förstås i deras roller som konsumenter. En forskningsöversikt över nordisk konsumentforskning om tweens genomfördes. Därefter samlades empirisk data in genom projektiva fokusgruppsintervjuer och teckningar. Sammanlagt deltog 101 barn, från fyra olika skolor, i studien. Skolornas placering och prestige tyder på att barnen var blandade vad gäller klass och etnicitet.

Resultaten presenteras i fyra artiklar som bidrar med olika infallsvinklar kring hur barnen uppfattar konsumtion i det sociala livet med kamrater. I kappan visar en syntetiserad analys av resultaten att de flesta barn i studien uppfattar konsumtion som ett användbart verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga. Samtidigt gav dock några barn uttryck för moraliska värderingar där de betonade att det är ”fel att köpa vänner”. Barnens uppfattningar om konsumtion varierade beroende på ålder, kön och bostadsområde. I analysen betonas också vikten av att förstå barn både som kompetenta och beroende för att skapa en mer nyanserad bild av barn som konsumenter. Dessutom utvecklas ett nytt begrepp, relationell konsumtion, baserat på barnens uppfattningar om konsumtion. Begreppet avser i huvudsak konsumtion som används för att skapa, stärka och upprätthålla sociala relationer. Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen till att öka kunskapen om hur barn mellan 9–12 år uppfattar konsumtion i dagens svenska samhälle. Avhandlingen påvisar också vikten av att socialt arbete intresserar sig för relationell konsumtion, och inte enbart ekonomiska förhållanden.

Consuming for friendship: Children´s perceptions of relational consumption

Swedish children have, from a historical perspective and compared with many other countries, greater economic resources and a higher material living standard. However, there is a widening gap between affluent and vulnerable households in Sweden. At the same time, children are targets for significant pressure to consume in order to gain inclusion among peers. This thesis aims to investigate how children, between the ages of 9 and 12, perceive consumption, as part of their social life among peers. Children’s own perspectives are central throughout the thesis. Therefore, an additional aim is to make a contribution to the debate concerning how to interpret children in their roles as consumers. A research overview of Nordic consumer research relating to tweens was carried out. Thereafter, empirical data was collected through projective focus group interviews and drawings. In total, 101 children, from four different schools, participated in the study. The location and prestige of the schools confirms that the selected children were mixed in terms of class and ethnicity. The results are presented in four articles that provide different segments in the understanding of how children perceive consumption in their social life among peers. In the summary chapters, a synthesized analysis shows, among other things, that most children perceived consumption as a useful tool to enhance social relationships with peers. However, some children expressed moral values concerning consumption, where they emphasised that it felt “wrong to buy friends”. Moreover, the children’s perceptions of consumption varied depending on age, gender and neighbourhood. The analysis suggests that we need to address children both as competent and dependent individuals, in order to gain a more nuanced understanding of children as consumers. Additionally, a new concept, relational consumption, is developed from the children’s perceptions of consumption, principally referring to consumption used to create, strengthen and maintain social relationships. In summary: the work presented in this thesis contributes to increase the knowledge about 9 to 12 year old children’s perceptions of consumption in today’s Swedish society and demonstrates the importance for social work to address the aspect of relational consumption.