Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik

Publicerad:2006-06-28

Uppdaterad:2012-05-03

Pojkar behöver manliga förebilder! Detta hör vi ofta, inte minst inom socialt ungdomsarbete. Helena Johanssons avhandling granskar och dekonstruerar föreställningen brist på manliga förebilder och blottlägger några av dess olika beståndsdelar. Varför behövs de? Vad menas med manliga ? Vad är det dessa manliga förebilder förväntas ge tonårspojkar, många med ensamma mammor?

Författare

Helena Johansson

Handledare

Professor Margareta Bäck-Wiklund

Opponent

Docent Marie Sallnäs, Socialhögskolan, Stockholms universitet

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2006-06-16

Titel (se)

Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik

Titel (eng)

Lack of male role models Deconstruction of a conception and its practice

Institution

Institutionen för socialt arbete

Brist på manliga förebilder. Dekonstruktion av en föreställning och dess praktik

Avhandlingen tar sin utgångspunkt föreställningen att tonårspojkar som lever med en ensamstående mor saknar manliga förebilder och att denna brist kan relateras till pojkens sociala problem. Syftet med avhandlingen är att analysera och dekonstruera föreställningen brist på manliga förebilder inom fältet socialt arbete. Vidare att mer specifikt studera hur denna föreställning och till den relaterade diskurser reproduceras och/eller omformas inom socialt arbete för söner till ensamma mödrar.

Social konstruktivism, en syn på kön, i det här fallet speciellt maskulinitet, som något som görs kombinerad med diskursanalys och genealogi utgör de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna för avhandlingen. Den kombinerar ett kvantitativt angreppssätt med ett kvalitativt och använder sig av tre empiriska material för att uppfylla syftet. Det första är intervjuer med 11 informanter som arbetar direkt med tonårspojkar inom öppen behandling. Det andra är en enkätstudie riktad till nyckelpersoner inom socialtjänsten innehållande frågor både om antalet utredningar, könsskillnader, beviljade insatser etc. och positioner som intas i förhållande till påståenden om ensamma mödrar, deras söner och betydelsen (eller ej) av manliga förebilder. 52 av 98 utvalda socialarbetare besvarade enkäten. Det tredje materialet är en analys av texter publicerade i Socionomen, den mest inflytelserika tidskriften för socialarbetare i Sverige. De 217 texter som analyseras spänner över en period av 42 år (1958-2000).

Avhandlingen finner att föreställningen brist på manliga förebilder är stark bland socialarbetare både när tonårspojkar utreds och insatser genomförs. Förställningen förstås som nära förbunden med ett antal diskurser som i sin tur samverkar med den sociala praktiken. Inom en jämställdhetsdiskurs med en stark politisk retorik kan två olika könsdiskurser urskiljas: både kön som skillnad och kön som lika. Denna ambivalens reser frågor rörande mäns roll på kvinnodominerade arbetsplatser och som förebilder. Förväntas de vara modeller för en stereotyp och traditionell manlighetskonstruktion eller modeller för könsöverskridande?

Maskulinitetskonstruktionerna är flerfaldiga och komplexa. En kroppens man konstrueras av komponenter som mod, disciplin, fysisk aktivitet och en trimmad kropp. En huvudets man konstrueras också: nu bestående av verbalitet, känslighet och omsorg. När det gäller faderskonstruktionerna kan två diskurser identifieras: faderskap definierat som biologiskt släktskap respektive barnorienterad närvaro och omsorg. Konstruktionen av den ensamma mamman uppvisar liknande komplexitet och ambivalenser. Hon är både stark och kapabel och på samma gång moraliskt ifrågasatt och tyngd under en dominerande moderskapsdiskurs som i sin tur influeras av psykoanalytiskt tänkande. Hon betraktas som bristfällig i förhållande till sonen. Mödrar och fäder bedöms vidare som föräldrar enligt olika måttstockar. Fadern ses ofta som god nog i kraft av sitt biologiska faderskap medan modern bedöms hårdare.

De diskurser som presenteras är sammanbundna med en diskurs där samhället ses som faderlöst och där barndomen domineras av kvinnor. En rädsla för den vilda tonårspojken kan urskiljas som i sin tur leder till krav på disciplin och en traditionell maskulinitet inom praktiskt socialt arbete. Men alternativ kan också skönjas och ambivalenser, konkurrens och rörelser mellan olika diskurser öppnar ett dynamiskt fält. Avhandlingen analyserar dessa rörelser, olika positioner och konkurrens, både inom och mellan olika diskurser men också i den sociala praktiken.

Lack of male role models Deconstruction of a conception and its practice

The thesis takes its starting point in the conception that teenage boys living with a single motherlack male role models and that this lack is related to some of the boys social problems. The overall aim of the thesis is to analyse and deconstruct the conception lack of male role models within the field of social work. Further to explicitly study how this conception and closely related discourses are reproduced and/or reshaped in the social work services for sons of single mothers.

Social constructionism, a doing gender -approach on how masculinities are constructed combined with discourse analysis and genealogy forms the theoretical and methodological framework for the thesis. It combines a quantitative and a qualitative approach and uses three empirical data sets to fulfil the aim. The first is an interview study with 11 informants working directly with teenage boys in open forms of social treatment. The second is a survey using questionnaires directed to key social workers and containing questions both on number of assessments, gendered differences, measures taken etc. and positions in relation to assertions concerning single mothers, their sons and the importance (or not) of male role models. 52 out of 98 social workers selected answered the questionnaire. The third is an analysis of texts published in Socionomen, the most influential journal for social workers in Sweden. The 217 texts studied span over a period of 42 years (1958 to 2000).

The thesis concludes that the conception lack of male role models has a strong hold on social workers both in assessing and in carrying out care for teenage boys. The conception is understoodas closely linked to a number of discourses that, in their turn, cooperate with social practice. Within a gender equality discourse with a strong political rhetoric two different discourses on gender can be seen: both gender as difference and gender as sameness. This ambivalence raises questionson the role of men in female dominated work places and as role models. Are they supposed to be models in a stereotypical and traditional masculinity construction or models for transgressing stereotypes?

The constructions of masculinity are multiple and complex. A man of the body is constructed from components such as courage, discipline, physical activity and a trimmed body. A man of the head is also constructed, consisting of verbality, sensitivity and care. In the constructions of fathers two main discourses can be identified: fatherhood defined as biological kinship and as childoriented presence and care. The construction of the lone mothers shows similar complexities and ambivalences. She is both strong and capable but at the same time morally disreputable and burdened under a dominating mother centred discourse influenced, in its turn, by psychoanalytical thinking. She is seen as lacking in relation to the son. Mothers and fathers are further measured asparents by different gauges. The father is often good enough by being the biological father whilst the mother is judged harder.

The discourses presented are interrelated, not least with a discourse where society is viewed asfatherless and where childhood is seen dominated by women. A fear of the wild teenage boy can be seen that leads to demands for discipline and a traditional form of masculinity within practical socialwork. But alternatives can also be seen and the ambivalences, competition and movements between discourses open a dynamic field. The thesis analyses these movements, different positionsand competitions, within both discourses and social practice.