Biologisk mångfald i läroböcker i biologi

Publicerad:2014-11-07

Uppdaterad:2015-02-17

Vad vill läroboksförfattarna säga och vad uppfattar eleverna? Maria Ferlin har forskat om hur biologisk mångfald presenteras i läroböcker.

Författare

Maria Ferlin

Handledare

Per Sundberg och Anita Wallin

Opponent

Professor Marianne Ødegaard, Institutt for lærerutdanning og skoleforskning, Universitetet i Oslo

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2014-11-07

Titel (se)

Biologisk mångfald i läroböcker i biologi

Institution

Institutionen för biologi och miljövetenskap

Forskningsmiljö

Högskolan i Borås

Biologisk mångfald i läroböcker i biologi

När den biologiska mångfalden är hotad och vi står inför stora utmaningar både lokalt och globalt, ska skolan medverka till att de elever som går ut i samhället är naturvetenskapligt allmänbildade och förberedda för att kunna ta välgrundade beslut om exempelvis frågor som rör genteknik, klimat och ekosystemtjänster. Intresse för dessa frågor kan väckas på olika sätt och stimulerande läroböcker kan vara en källa som väcker elevers nyfikenhet och lust att lära. Forskning visar att läroböcker ofta används i naturvetenskapliga ämnen. Läroböcker skapar struktur och gemenskap i klassrummet och de underlättar för lärarna vid planering och genomförande av undervisning. För många lärare och elever är det också läroböckerna som visar vilket stoff som ska studeras.

I avhandlingen studerar jag biologisk mångfald i biologiböcker för de senare årskurserna i den svenska grundskolan. Detta görs genom ett dubbelt fokus där jag belyser och diskuterar både böckernas ämnesinnehåll och hur detta presenteras. Avhandlingen består av fyra artiklar och en kappa; en text där det finns utrymme för en utförligare presentation av tidigare forskning, metod och resultat, samt en mer övergripande diskussion. Artiklarna i avhandlingen behandlar aspekter på biologisk mångfald i biologiböcker (artikel I), anknytningar till vardagslivet i biologiböcker (II), hur artbegreppet definieras och begreppet art används dels i biologiböcker, dels i elevers svar på en enkät om dessa begrepp (III), samt om hur skriven text och illustrationer samverkar i en multimodal text kring artbegreppet och hur textens design kan påverka möjligheter till meningsskapande (IV).

Den teoretiska grund som använts vid analys av data och vid diskussion av resultaten kallas socialsemiotik. Inom denna betonas att texter produceras i, påverkas av och studeras i sina sammanhang. Läroböcker påverkas exempelvis av styrdokument, traditioner och den avsedda målgruppen men också av författarnas bakgrund. Böckerna har en erbjuden mening, men det är inte säkert att den överensstämmer med den mening som eleverna uppfattar när de läst och tolkat böckernas innehåll. Det är huvudsakligen böckernas erbjudna mening som jag studerat. De biologiböcker som använts för datainsamling är multimodala texter uppbyggda av olika modaliteter som skriven text och en riklig mängd av olika typer av illustrationer. Såväl skriven text som illustrationer har använts för datainsamling i artiklarna. Data från böckerna kompletterades i artiklarna III och IV med data från enkäter till grundskoleelever respektive högskolestudenter. I artikel IV utvecklade och testade jag också ett verktyg som kan användas för att studera samverkan mellan olika modaliteter i multimodala texter. Arbetsprocessen i avhandlingsarbetet kan sammanfattas som en innehållsanalys av såväl kvantitativa som kvalitativa data, där både ämnesinnehållet och böckernas design studerats. Det är just kombinationen av studier av böckernas ämnesinnehåll, design och strategier för meningsskapande, som är denna avhandlings styrka och mitt bidrag till den samlade forskningen om läroböcker.

I avhandlingen definieras biologisk mångfald, i enlighet med artikel 2 i Konventionen om biologisk mångfald, som en variation inom arter, av arter och av ekosystem. Alla de undersökta böckerna innehåller mycket fakta om biologisk mångfald men begreppet förklaras inte uttryckligen i flera av dem. När mångfalden studeras i relation till människan framkommer att nyttoaspekter av mångfalden prioriteras före etiska, estetiska och ekonomiska aspekter. Dessutom innehåller böckerna felaktigheter och tveksamma formuleringar liksom förenklingar och vardagliga uttryck istället för naturvetenskapligt korrekta. Användning av liknelser och uttryck som innebär att ting och organismer förmänskligas är också vanligt förekommande. Ett sätt att knyta an till läsaren som tidigare forskning visat bidrar till ökad tillgänglighet för eleverna är att använda direkt tilltal. Meningar med direkt tilltal används i biologiböckerna exempelvis som en länk mellan böckerna och ett liv utanför skolan. För att känna igen sig i böckernas exempel behöver eleverna ha besökt många biotoper vid olika årstider. Det underlättar också att äga husdjur och att vara förtrogen med det svenska kulturarvet. Elevers möjligheter till meningsskapande kan också påverkas av hur begrepp definieras och används i böckerna. Resultaten visar att begrepp används inkonsekvent. Exemplet artbegreppet visar att begreppet definieras tidigt och att det därefter förutsätts bekant. Elevsvaren på en enkät om arter visar att eleverna använder både andra definitioner av artbegreppet och ordet art på ett annat sätt än böckerna. Många modaliteter på samma uppslag kan också vara en faktor som hindrar meningsskapande, något som resultaten i artikel IV visar. Studenter som använde ett bokuppslag med färre illustrationer och tydlig koppling mellan skriven text och illustrationer fick signifikant bättre resultat på en fråga om arters släktskap än de som använde ett mer komplext uppslag.

Läroböcker är kompromissprodukter som också ska ha ett kommersiellt värde. Författarna måste, på ett begränsat utrymme, balansera mellan kraven på forskningsbaserad kunskap och läsbarhet för målgruppen. Mina resultat visar att det finns stora utvecklings-möjligheter i läroböckerna. För att öka elevers möjligheter till meningsskapande kan de behöva stöd att tolka läroböckernas multimodala texter och att bli medvetna om de olika strategier för meningserbjudanden som finns i dessa. Lärare och författare kan stödja elevers meningsskapande genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning samt genom att skapa något slags begreppsstruktur. Resultaten kan också bidra till att belysa vilka problem som elever kan ställas inför när de använder multimodala texter. De uppmärksammar också hur böckernas innehåll anknyts till elevers vardag och visar på att lärare kan behöva komplettera böckernas anknytningar med exempel som är relevanta för just deras elever. Det finns många strategier för hur erbjuden mening presenteras i de studerade biologiböckerna. Däremot är det få böcker som innehåller en presentation av de överväganden som författare och förlag gjort. Här finns stor utvecklingspotential för att stötta eleverna när de ska läsa multimodala texter. Ovanstående förslag skulle kunna öka möjligheten att böckernas erbjudna mening överensstämmer med elevers uppfattade mening och därmed bidra till att framtida läroböckers ämnesinnehåll och design väcker elevers intresse för, och bidrar till deras meningsskapande om, biologisk mångfald.

Abstract in English

The aim of this thesis is to analyse offered meaning, that is, what and how subject content is communicated to the recipients. In this case the subject content is biological diversity and the communicative artefacts are biology books for the latter grades in the Swedish compulsory school. The four papers cover aspects of biodiversity in biology books (I), connections between biology books and the world outside school (II), the definition of the species concept and the use of the concept species in textbooks and in pupils’ assertions (III), and finally how instances of modes are connected in a multimodal text and how the design of texts may affect the possibilities of meaning making (IV).

The biology books used for data collection are multimodal texts with different types of written text and a rich amount of illustrations. The collected data was primarily used for content analysis but also to explore the design of the books. In paper III and IV data was also obtained by two questionnaires to students. Data is analysed and the results are discussed on the basis of a social semiotic theory of communication and meaning making. The books contain many facts about biological diversity, but the concept is not defined explicitly in several of them. In relation to human beings and human activities are beneficial aspects of biological diversity given precedence over ethical, aesthetic and economic aspects. The results also show that the books contain inaccuracies and questionable formulations regarding biodiversity, as well as simplifications and colloquial expressions rather than scientifically accurate terminology. Direct address, anthropomorphism, analogies and connections to life outside school are also found in the books. To recognize themselves in many of the connections to everyday life, pupils need to have visited many habitats in different seasons. The use of concepts is an area where there is a great potential for change.

The species concept can be seen as an example of how a concept is introduced early and that understanding is taken for granted in the remaining text. Responses from the questionnaires suggest that more time needs to be given to basic biological concepts and that a big amount of instances of modes may impede meaning making. Textbooks are compromise products created to suit a diverse audience. There is a risk that the offered meaning of the books is not consistent with the perceived meaning of the students. The results of the thesis may contribute to reduce the gap between offered and perceived meaning. If awareness is raised about the problems pupils may face when using textbooks, the teachers’ and the authors’ ability to support meaning making may increase.