Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Publicerad:2017-05-16

Uppdaterad:2017-06-12

Olle Nordberg vill med sin avhandling om 18-åringars läsande bidra med ny kunskap inom svensk läsforskning och tillämpa den i det litteraturdidaktiska sammanhanget.

Författare

Olle Nordberg

Handledare

Professor Torsten Pettersson, Uppsala universitet Docent Maria Ulfgard, Uppsala universitet

Opponent

Professor Anders Öhman, Umeå universitet

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2017-06-02

Titel (se)

Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Institution

Litteraturvetenskapliga institutionen

Avkoppling och analys: Empiriska perspektiv på läsarattityder och litterär kompetens hos svenska 18-åringar

Avhandlingen undersöker unga människors fiktionsläsning i den digitala tidseran med en tydlig inriktning på aspekterna attityd och kompetens. Med den utgångspunkten diskuteras litterär läsning bland ungdomar i övre tonåren från flera synvinklar – i synnerhet elevernas egna – utifrån tre större empiriska undersökningar av 18-åriongars läsattityder och praktik. De tre undersökningarna bygger på och interagerar med varandra i relation till de övergripande forskningsfrågorna i en triangulerande process, i vilken kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras. Undersökningarna är samtidigt fristående och utförda med skilda empiriinsamlingsmetoder.
Den första undersökningen innebär en tidsomspännande studie där nationella prov-uppsatser från år 2000 kompareras med uppsatser skrivna tolv år senare utifrån samma instruktion på temat läsning. Huvudsyftet med den undersökningen är att belysa eventuella skillnader i attityder och förhållningssätt till fiktionsläsning hos de olika generationerna samt att relatera dessa till frågor om litterär legitimering och kompetens. I den andra studien görs en enkätundersökning med frågor dels kring en läst novell, dels kring läs- och medievanor. Medievanor och läsfrekvens kopplas i diskussionen till de tidigare resultaten, och ungdomarnas reception och förståelse av den novell som de läst inom ramen för undersökningen analyseras särskilt. I en sammanfattning av de två första undersökningarna uppmärksammas ett antal komplexa områden där motsägelsefulla mönster blivit tydliga. Den tredje studien innebär en fördjupning av dessa områden och har genomförts som intervjuer i fokusgrupper. Samtliga undersökningar har utförts i elevgrupper inom gymnasiets tredje årskurs.
Resultaten från de tre undersökningarna sammanfattas i den avslutande delen och belyses i didaktiska perspektiv med koppling till litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne. I denna diskussion framträder ett antal möjligheter för verksamma litteraturlärare.

Abstract in English

This dissertation examines young people’s reading of fiction in the digital age, with a special focus on the aspects of attitude and competence. The literary reading of respondents in their upper teens is considered from several perspectives—especially those of the respondents themselves. The discussion is based on three larger empirical studies of the reading attitudes and practices of 18-year-olds. These studies build on and complement each other in relation to the overarching research questions through a triangulating process combining qualitative and quantitative methods. The studies are, however, freestanding and were conducted using different empirical methods.

The first study is diachronic in that it compares national test essays on the topic of reading from the year 2000 with essays written according to the same instructions twelve years later. The main aim of this study is to reveal possible differences between the two generations in terms of attitudes and approaches to reading fiction, and to relate them to issues of literary legitimization and competence. The second study consists of a questionnaire about a short story read by the respondents, as well as about their general reading and media habits. A connection is drawn between media habits and reading frequency, on the one hand, and the results of the essay study, on the other. The respondents’ reception and understanding of the story is analyzed separately. A summary of the first two studies reveals several complex issues with contradictory patterns. The third study, which examines these issues more closely, was conducted through focus-group interviews. All three studies have been carried out among groups of pupils in the third year of upper secondary school in Sweden.

The final part of the dissertation summarizes the results of the three studies, applying a pedagogical perspective to literature pedagogy within the subject of Swedish at the upper secondary level. This discussion points out several opportunities for literature teachers today.