Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Publicerad:2017-05-30

Uppdaterad:2017-10-27

Karin Forsling har utforskat hur lärare designar och iscensätter lärmiljöer och lärsituationer, med och genom digitala verktyg, för att alla elever ska bli delaktiga i lärandet.

Författare

Karin Forsling

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2017-06-09

Titel (se)

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap. Design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Avhandlingens övergripande syfte är att fördjupa kunskapen om hur lärare designar och iscensätter lärmiljöer och lärsituationer, med och genom digitala verktyg, för att alla elever ska bli delaktiga i lärande och meningsskapande. Uttrycket alla elever tolkas utifrån ett pedagogiskt och specialpedagogiskt perspektiv där alla står för elever som med olika konstitutioner, olika bakgrunder, olika stödbehov och i olika kontexter befinner sig inom skolans ram. Det teoretiska ramverket grundar sig i designorienterade teorier med fokus på hur design och iscensättning erbjuder möjligheter för lärande och meningsskapande.
Studien är en etnografiskt inspirerad fallstudie där data konstruerats genom observationer och intervjuer. Sex lärare på en svensk skola (två lärare från förskoleklass och fyra lärare från lågstadiet), en resurspedagog och en ämnesutvecklare i språk deltog i studien. De designorienterade begreppen design och iscensättning användes för analys av datamaterialet. Resultaten visar att lärarnas intentioner för hur de designade och iscensatte skriv- och lässituationer med digitala verktyg byggde på de behov barnen i behov av stöd hade. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan detta ses som en relationell och jämställdhetssträvande ansats – en intention att överbrygga klyftor. Resultaten visar vidare att lärarna under studiens gång utvecklade en transformationskompetens – en förmåga att använda olika lärverktyg vid olika lärtillfällen och skeden. Kompetensen visade sig dels som digital transformation dels som designdidaktisk transformation. Den digitala transformationen kan beskrivas som reverserande då designen i studiens inledande fas, när eleverna
gick i årskurs 2, byggde på skriv- och läsundervisningen där digitala verktyg användes. I studiens slutfas, när eleverna gick i årskurs 3, designade lärarna skriv- och läsuppgifter där papper och penna skulle användas. Resultaten tyder också på att implementeringen av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och
lärarnas spontana kollegiala lärande ledde till skolutveckling. Studiens resultat ger pedagogiska och didaktiska implikationer såväl på mikronivå som på makronivå, nämligen för den individuella eleven, för lärare på fältet, lärande organisationer och för lärarutbildning.

Abstract in English

The aim of the study was to extend the knowledge of how preschool class-teachers and primary school-teachers design and set learning milieus and learning situations by using digital tools in purpose to afford all children, including children in need of special support, literacy-development. The theoretical framework was grounded in design-oriented theory, with focus on how designs and settings made affordances for learning and meaning-making.
The study is an ethnographically inspired case-study based on observations and interviews at one school in Sweden. Six teachers (two from preschool class and four from primary school), one resource pedagogue and one literacy-developer took part in the study. The design-orientated concepts of design and setting were used as tools for analysis of the data material.
The results show that the teachers’ intentions for their designs for learning were focused on the children in need of special education. From a special educational perspective this is to be seen as a relational and democratic approach, an intention to close the gaps. The results also show that the teachers developed a transformation competence regarding the use of digital tools. In the initial phase of literacyeducation from the start of 1st grade, the teachers used only digital tools but in the 3d grade, they more often designed assignments for pen and paper use. Furthermore the results show how implementation of digital tool will lead to school development with support from the school board and principle and affordances for further education and collegial learning. The results will have pedagogical and didactic implications on micro-level as well as on macro-level, namely for the individual student as well as for teachers, organizations and teachers training.