Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation

Publicerad:2012-10-03

Uppdaterad:2017-10-25

Vad får de nya bestämmelserna och arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna för betydelse för elever, föräldrar och lärare? Det undersöker Eva Mårell-Olsson i sin avhandling.

Författare

Eva Mårell-Olsson

Handledare

Gun-Marie Frånberg, Professor, Camilla Hällgren, Lektor, Fredrik Paulsson, Docent (samtliga Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Interaktiva medier och lärande (IML))

Opponent

Lars Svensson, Docent (Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och IT, Avdelningen för informatik)

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2012-10-05

Titel (se)

Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation

Titel (eng)

Making Learning Visible? Personal Development Plans and Digital Documentation

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Interaktiva medier och lärande (IML)

Att göra lärandet synligt? Individuella utvecklingsplaner och digital dokumentation

”Ja, det blir typ mycket bättre koll på, jag tror det blir bättre så här koll på vad man behöver träna på”, beskriver Ella 11 år.

Ella refererar till de ändringar i grundskoleförordningen som gör gällande att alla elever i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen och vad hon tror att de nya bestämmelserna kommer att leda till. Vad får de nya bestämmelserna och arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna för betydelse för elever, föräldrar och lärare? Vad får användningen av ett digitalt verktyg i sammanhanget för betydelse? Handlar arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen enbart om att synliggöra elevers kunskaper och lärande eller innefattar den även något annat?

Den här avhandlingen handlar om den arbetsprocess som sker när elever, föräldrar, och lärare förbereder och genomför utvecklingssamtal samt upprättar individuella utvecklingsplaner för elevernas lärande med stöd av ett digitalt verktyg. Syftet med avhandlingen är att med stöd av aktivitetsteori och teorier om delaktighet och inflytande samt makt- och kontrollprinciper ge en ökad förståelse för arbetsprocessen med de individuella utvecklingsplanerna. Syftet är också att utforska betydelsen av digital dokumentation och hur arbetet inverkar på möjligheterna till delaktighet och inflytande samt elevernas identitetsarbete i arbetsprocessen. Både elever, föräldrar och lärare uttrycker i studien att det nu äntligen handlar om elevens eget lärande och att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna möjliggör ett förändrat arbetssätt i den riktningen. Studien visar dock att arbetsprocessen med elevers individuella utvecklingsplaner handlar om mer än enbart elevens lärande. I studien framträder fenomen som makt, kontroll och förhandling. Det framträder också en föreställning om en mönsterelev som förväntas bidra till ett gott arbetsklimat och som presterar sitt allra yttersta. Eleverna, förldrarna och lärarna deltar i skapandet av mönstereleven frå̊n olika perspektiv, med olika motiv och med olika strategier.

Elevers individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen är betydelsefulla texter vars innehåll både kan granskas och kritiseras av andra än eleven, dess föräldrar och lärare i och med att utvecklingsplanen är en offentlig handling. Detta kräver både en medvetenhet och kunskap om arbetsprocessen och vad språket och formuleringarna i de skriftliga omdömena om eleven kan få för betydelse.

Making Learning Visible? Personal Development Plans and Digital Documentation

Since 2006 there have been two major changes to the Swedish Education Act. In January 2006, the first change, concerning nine-year compulsory school, took effect. The Act now requires that Personal Development Plans (i.e. individuella utvecklingsplaner – IUP) be introduced for students in elementary school, special schools for disabled children, Sami schools and special schools. The second change came into effect in July 2008. The content of the personal development plan was expanded to contain not only plans for future development, but also teachers’ written assessments of students’ knowledge and learning process. To implement the new regulations and support teachers’ work, many schools have turned to digital tools. The combination of new regulations and digital tools has generated new, unexplored circumstances for teachers, students and parents.

The aim of this thesis is to provide a greater understanding of the work process with students ́ personal development planning and the role of digital documentation in this process. The aim is also to investigate students’, teachers’ and guardians’ experiences and participation. The main focus is on experience of the work processes associated with the recent reform of methods for communicating students’ knowledge and learning processes. To better understand this new educational situation, students’, parents’ and teachers’ experience of working according to the new regulations has been analysed and problematized. The research questions address how the use of digital tools influences the process, in what ways the process affects students’ and parents’ participation and in what ways the students’ identity work is affected by the communication and work process. The study is based on qualitative semi-structured interviews, a survey study and a document analysis. The material was analysed through an inductive thematic analysis. The analysis draws on activity theory and theories focusing on participation at higher and lower levels, and on social relationships through concepts of power and control, as well as visible and invisible pedagogy. Patterns in the material were analysed using concepts of communicative and strategic communication, negotiation of influence, self-regulation and techniques for disciplining, positioning processes and the individual’s approach to a prevailing norm. The concept of cultural capital has also been used as an analytical concept.

Students, parents and teachers all state that the process is now, finally, about the student’s personal learning. Thus, the study shows that students’ goals and personal planning do not significantly affect teaching in schools. Responsibility for achieving the goals is left to the student alone. Students can decide when and how they will work towards the goals in the plan. The follow-up process is concentrated to the discussion on progress with parents each semester where new goals are set for the student. The study also shows that the process with the personal development plans is focused on students’ behaviour and on transforming students into model students who perform at their absolute best. The study also shows that parents are entering as a new player – their child’s representative in negotiation. Teachers on the other hand are trying to manage the work process rationally by copying and pasting written opinions among several students and formulating and adapting students’ goals to suit their teaching.

Students’ personal development plans are significant texts where players other than the student and his or her parents or teachers, are able to scrutinize and criticise the content as the student’s plans are public documents. All in all, the study shows that the whole work process with students’ personal development plans requires both awareness and understanding of the importance of language and wording. The work process is not only about learning; it is also about power, control and negotiation.