Hoppa till sidinnehåll
Arbetsmarknad

Aspirations, Capital and Identity : Four studies on the determinants of life chances for young Swedes with an immigrant background

Publicerad:2018-08-29

I sin avhandling undersöker Gokhan Kaya olika faktorer som påverkar livsvillkoren för unga svenskar med invandrarbakgrund.

Författare

Gokhan Kaya

Handledare

Christofer Edling, Lunds universtiet Mimmi Maria Barmark, Lunds universitet

Opponent

Docent Susanne Urban, Uppsala universitet

Disputerat vid

Lunds universtitet

Disputationsdag

2018-09-12

Titel (se)

Aspirationer, kapital och identitet : Fyra studier om faktorer som påverkar livsvillkoren för unga svenskar med invandrarbakgrund

Titel (eng)

Aspirations, Capital and Identity : Four studies on the determinants of life chances for young Swedes with an immigrant background

Aspirationer, kapital och identitet : Fyra studier om faktorer som påverkar livsvillkoren för unga svenskar med invandrarbakgrund

Avhandlingen undersöker olika faktorer som påverkar livsvillkoren för unga svenskar med invandrarbakgrund. Genom att undersöka hur ungdomar föreställer sig sin framtid och vägen dit syftar studien till att ge insikt i hur ungdomar ser på sina livsmöjligheter. Avhandlingen diskuterar hur individer genom sina sociala nätverk (socialt kapital) och medverkan i olika kulturella aktiviteter (kulturellt kapital) har möjlighet att påverka sin framtid när färdigheter, betyg och arbetslivserfarenheter inte räcker till. Avhandlingen visar också att identitet är avgörande för en individs livschanser eftersom det återspeglar hur individen ser på, och kategoriserar, sig själv i förhållande till andra. Precis som med framtidsplaner så kan vi genom att studera identitet öka vår förståelse av individers syn på sina möjligheter att bli en jämlik och respekterad medlem av samhället.

Avhandlingen innehåller fyra forskningsartiklar som var och en undersöker en specifik forskningsfråga, relaterad till olika faktorer av betydelse för livsvillkoren. Studierna baseras på data från två undersökningar: En longitudinell studie av tio gymnasieskolor i Malmö och en om socialt kapital och arbetsmarknadsintegration. Det första datasetet omfattar 685 sistaårsstudenter med eller utan invandrarbakgrund. Den första forskningsartikeln är baserad på den andra vågen av undersökningen från 2013 och fokuserar på tre variabler relaterade till ungdomars framtidsplaner (gällande högre utbildning, att resa och att hitta ett jobb). Med hjälp av dessa variabler undersöks, inom ramen för den första forskningsartikeln, planer på en traditionell respektive experimentell väg till högre utbildning. Det andra datasetet omfattar den första vågen av undersökningen och då ungdomar i 19-års åldern (n=2944), samt samma grupp av ungdomar i den andra vågen, då fyllda 23 år (n= 2244). I detta dataset har alla ungdomar två svenskfödda föräldrar eller minst en förälder som är född i dåvarande Jugoslavien eller Iran. Databasen innehåller sociala indikatorer inklusive socialt kapital/sociala nätverk, identitet och kulturellt kapital. Detta material används i forskningsartikel två, tre och fyra. Snarare än att studera ”invandrare” som en statisk och homogen social kategori, analyserar dessa artiklar identiteter, blandade partnerskap (en svenskfödd och en utrikesfödd förälder) och specifika etniska kategorier: Iranier, Jugoslaver, och infödda svenskar.

Studie I undersöker hur unga människor, som har det gemensamt att de avser studera vidare vid universitet, föreställer sig de närmsta två åren efter avslutad gymnasieutbildning. Frågan är om de avser gå direkt till universitet efter avslutad gymnasieutbildning eller om de avser att också resa och/eller arbeta under denna period. Resultaten visar att unga med invandrarbakgrund i mindre uträckning än unga med svensk bakgrund tänker sig en ”experimentell” väg till en högre utbildning, dvs de planerar oftare för en direkt övergång till universitetet (en ”traditionell” väg). Resultaten kan tolkas som att ungdomar med invandrarbakgrund är fast beslutna att bli framgångsrika. Samtidigt kan valet av en ”traditionell” väg till viss del beröva dem möjligheten att utforska sig själv och livet utanför universitetet, vilket också i förlängningen kan innebära att de går miste om viktiga informella resurser.

Studie II undersöker tillgången till socialt kapital hos unga som har en svenskfödd och en utlandsfödd förälder (sk blandade partnerskap), och hur det fördelar sig över geografiska och sociala källor. Resultaten avviker från tidigare studier som hävdat att barn från blandade partnerskap ligger på en ”mellannivå” när det gäller social integration, dvs att de är mer integrerade än barn med två utrikesfödda föräldrar men mindre integrerade än barn till två svenskfödda föräldrar, alternativt lika integrerade som barn till svenskfödda föräldrar. Resultaten visar att det sociala kapitalet är beroende av den utrikesfödda förälderns migrationsbakgrund, vilket påverkar huruvida barn till blandade partnerskap har större eller mindre tillgång till socialt kapital, samt om det sociala kapitalet kan härledas till få eller många källor.

Studie III undersöker relationen mellan kulturell konsumtion och sociala relationer. Ett vanligt argument är att ”kulturella allätare” är mer toleranta och inkluderande gentemot stigmatiserade grupper. Den hypotesen prövas här genom att undersöka om individer, som är involverade i olika former av kulturella aktiviteter, oftare än andra överbryggar icke-sammanlänkade etniska grupper. Resultaten ger inget stöd för denna hypotes, vilket antyder att tidigare studier varit alltför benägna att associera kulturella allätare med positiva och progressiva attribut som inte nödvändigtvis avspeglar sig i deras faktiska sociala relationer.

Studie IV undersöker om ungdomar som identifierar sig själva som ”invandrare” är missgynnade jämfört med andra ungdomar med invandrarbakgrund. Resultaten visar en högre risk för depression och arbetslöshet bland personer med explicit invandraridentitet jämfört med invandrarungdomar med andra identiteter. Än högre är risken bland personer med invandrarbakgrund som helt saknar en explicit identitet. Resultaten visar att en explicit identitet, till och med en stigmatiserad sådan, skyddar personer från de mest missgynnade sociala positionerna.

Tillsammans så ger de fyra artiklarna nya insikter om livsvillkoren för unga svenskar med invandrarbakgrund och framhåller att social integration måste förstås som en komplex process. Avhandlingen visar att ungdomar med invandrarbakgrund är en del av flera sociala kretsar (t.ex. transnationella band, etniska minoritetsgrupper och infödda svenskar), snarare än att de blir en del av, eller alltmer liknar, infödda svenskar över tid. Denna mer nyanserade syn på social integration gör att vi kan undersöka fördelningen av yrkesnätverk genom sociala och geografiska band och bedöma vilka grupper som har större fördelar än andra. Det visar att unga med invandrarbakgrund inte nödvändigtvis är ”missgynnade”, i motsats till den stereotypa synen gemensam för media och politik. Även personer som uttryckligen identifierar sig som ”invandrare” kan motstå negativa villkor på grund av sin förmåga att upprätthålla sitt självförtroende och sin tillgång till en viss mängd socialt kapital.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer