Datorbaserad lästräning bra för döva och hörselskadade barn

Publicerad:2014-11-19

Skribent:Robert Gres

Barn som är döva eller hörselskadade kan bli hjälpta i sin läsinlärning när lästräningen kombineras med ljud. Det visar Cecilia Nakeva von Mentzers avhandling där hon har studerat ljudbaserad lästräning för barn med cochleaimplantat eller hörapparat.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som logoped kliniskt både med barn med språkstörning i förskoleålder och barn med lässvårigheter. Jag har även arbetat med döva och hörselskadade barn som har fått implantat och olika typer av hörapparater och jag har tidigare varit med och utvecklat datorprogram som syftade till att förbättra barns uttalsförmåga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om datorbaserad, fonologisk lästräning (på engelska ”phonics”) för döva och hörselskadade barn som använder cochleaimplantat eller hörapparat. Det rör sig om en kort intervention på fyra veckor som man gör i hemmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studien gick att genomföra är ett resultat i sig – det betyder att andra kliniska grupper, som barn med språkstörning, barn som har dyslexi eller barn med intellektuella funktionshinder som exempelvis Downs syndrom också kan använda metoden. Ett annat resultat är att barn som har ett svagt utgångsläge när det gäller fonologi, exempelvis förmågan att repetera nonsensord och uttala ord förbättrade sin fonologiska förmåga efter träning. – Ett ytterligare resultat var att de döva och hörselskadade barnens strategier skilde sig åt i jämförelse med normalhörande barn. Både när det gäller den fonologiska förmågan, att uppfatta och repetera ljud och ljudstrukturer i talet, men också när det gäller lässtrategier.

Vad överraskade dig?

– Bland annat att vi fick med flera döva barn vars föräldrar hade grava hörselskador själva. Jag vet att den här gruppen barn är en heterogen grupp där det ena barnet inte är det andra likt. De har olika orsaker till dövhet, de har haft hörselhjälpmedel olika lång tid och de kommunicerar på olika sätt hemma. Så man kan säga att gruppen som deltog i studien är en ganska god avspegling av verkligheten.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kommer ut till flera andra professioner. Jag skulle gärna se att politiker och andra som ansvarar på skolor förstår värdet av den här typen av program och ser till att fler personer får ta del av dem. Jag skulle vilja bygga upp ett nätverk med pedagoger och logopeder på skolor för att genomföra en storskalig studie i likhet med en studie som har gjorts i Finland där programmet är utvecklat. – I Finland ger de träning till alla sexåringar och de som inte svarar på träningen följer man upp. I Sverige arbetar vi tvärt om och screenar för att hitta barn som har problem. Det vore intressant att vända på det! Åsa Lasson

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med