Gemenskap och rutiner får unga flickor att må bra

Goda vänner och fasta tider för mat och sömn är starka friskfaktorer för tonårsflickor. Det visar Margaretha Larsson i sin studie om vad som får unga flickor att må bra under de kämpiga tonåren.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som distriktsköterska i primärvården och möter många tonårsflickor som har ont i huvudet, ont i magen, som inte mår bra helt enkelt. Den här bilden bekräftas ju också i forskningen. Den har hittills mest fokuserat på varför det ser ut så här. Jag blev nyfiken på vad det är som gör att många flickor faktiskt mår bra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad det är som gör att tonårsflickor mår bra. Jag har intervjuat 15 flickor mellan 13 och 19 år och frågat dem vad som får dem att mår bra i livet. Jag har också tittat på flickornas levnadsförhållanden, hur det ser ut för dem i skolan, i familjen, om de flyttat, varit med om skilsmässor, hur de hade det med vänner och liknande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En stark gemenskap utanför familjen, med vänner eller med ett djur är viktigt för att flickor i den här åldern ska må bra. Gemenskapen skapar trygghet, men är framför allt ett stöd i deras frigörelseprocess. Också flickor som i grunden mår bra har svårt att hitta balansen i tillvaron och stångas med frågor kring ideal och krav från föräldrar och lärare. Men de känner tydligt att livet blir enklare att hantera om de har fasta rutiner kring mat och sömn.

– Ett tydligt resultat är att tonårsflickor mår bra av att regler och rutiner diskuteras fram gemensamt så även tonåringens perspektiv beaktas. Att som vuxen ställa frågan ”hur blir det här för dig?” är väldigt betydelsefullt för att tonåringen ska känna sig sedd, hörd och därmed också må bra. En faktor som spelar stor roll för flickors hälsa är om familjen flyttar. Jag såg i min studie att detta tog mycket kraft och energi av flickorna.

Vad överraskade dig?

– Att samstämmigheten i samtalen med föräldrar och andra vuxna är så viktig för tonårsflickor. För att må bra behöver de känna att deras perspektiv beaktas. Att som vuxen kunna hålla inne med sin oro och börja samtalet utifrån tonåringens perspektiv kan vara avgörande för den framtida kontakten men också för hur tonåringen mår.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att föräldrar, lärare och skolsköterskor kan ha nytta av resultaten. Eller egentligen alla som på något vis möter ungdomar. Men också tonåringar som kanske känner igen sig.

Susanne Sawander