Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Att skriva och tala är det som värdesätts högst på gymnasiet, andra uttryckssätt som ljud och bild bedöms knappt. Både lärare och elever verkar osäkra på hur multimodala texter ska bedömas. Det menar Anna-Lena Godhe, som forskat om multimodala texter inom svenskundervisningen. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare och eleverna fick skriva texter med papper och penna upplevde jag att texterna ofta blev väldigt torftiga. Jag provade att låta dem göra korta filmer på datorn och det fungerade bättre. De fick ihop sina berättelser på ett bättre sätt samtidigt som de tyckte det var roligt.

– Jag ville undersöka andra elevgrupper och titta på vad de egentligen gjorde när de fick göra korta filmer och skapa sina berättelser på datorn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasielever skapar multimodala texter där de använder bild, musik och sin egen röst i texten. Jag har tittat på hur texterna bedöms inom svenskämnet på gymnasiet. Jag har filmat eleverna när de skapar sina texter och även spelat in bedömningssamtal mellan elever och lärare. Dessutom har jag intervjuat några elever om hur de ser på bedömningen av sina texter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är att skriva och tala som värdesätts högst i svenskämnet på gymnasiet. Andra uttryckssätt som ljud och bild bedöms knappt – både lärare och elever verkar osäkra på hur andra uttryckssätt än det talade och skrivna ordet ska bedömas. Tittar man på styrdokumenten så ger de inte heller något stöd i frågan. Det är lite annorlunda på grundskolan, där finns mer av det multimodala i svenskämnet.

– Det är paradoxalt att fler elever får tillgång till dator i skolan samtidigt som textbegreppet verkar ha snävats in i styrdokumenten. Digitala verktyg underlättar för skapandet av texter där olika uttryckssätt ingår, men om de olika uttryckssätten inte värderas i skolkontexten påverkar det hur de digitala verktygen används i skolan.

– Skolverkets undersökning om IT-användning och IT-kompetens i skolan visar att elever främst använder datorn till att skriva och leta efter information på nätet. Det kan bero på att det finns ett stöd för just dessa aktiviteter i styrdokumenten.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig var hur fokuserade eleverna är på just bedömning. Jag filmade en grupp som gjorde sina första multimodala texter. De var väldigt positiva men när jag kom tillbaka nästa gång var de mitt uppe i en period av nationella prov. Då var de mer kritiska och undrade hur deras texter skulle bedömas i relation till kursen. När de inte såg tydligt hur texterna skulle bedömas så sjönk deras motivation.

– Den allmänna debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med digitala verktyg, men även skolledning och beslutsfattare som skriver styrdokumenten behöver fundera mer kring vad det faktiskt innebär att jobba med andra slags redskap.

Åsa Lasson