Att göra sig gällande i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskollärare i tjugo år och har tyckt att kulturell mångfald varit svårt. I läroplanen framstår det som positivt och berikande, samtidigt har jag upplevt komplexiteten i det. Det finns inga direktiv i läroplanen för hur man ska göra. Att det är svårt att jobba med har lockat mig att undersöka det närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– I läroplanen kopplas begreppet mångfald till barn med invandrarbakgrund. Men jag utgår ifrån ett vidare kulturbegrepp. Det finns en mångfald i barngrupper som utöver etnicitet också grundar sig på klass, kön och funktionshinder. Det innebär att alla barn har en kulturell bakgrund som de hämtar sina idéer från. Jag har studerat hur barn i åldrarna 1-6 leker och interagerar vid tre förskoleavdelningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag är intresserad av barns samspel för att se hur olika erfarenheter kommer till uttryck i barngruppen och om de blir en del av deras lek. Det visade sig till exempel att barnen uttrycker olika föreställningar om att vara pojke respektive flicka. Mycket av deras lek innehåller stereotypa uppfattningar om kön, men materialet innehåller också många situationer där barnen tydligt visar alternativa uppfattningar.

– Jag har också sett att i barnens samspel finns en tydlig hierarki som gör att vissa barns idéer alltid får gensvar och respons i leken. Om barnet har en bästis har det lättare att få gehör för sina idéer. Den fria leken har olika innebörder för olika barn. En del barn har lättare för att föra fram idéer inom ramen för en pedagogledd aktivitet.

Vad överraskade dig?

– Den hierarkiska ordningen förvånade mig inte. Det som förvånade var att hur engagerade barnen än var i en lek, var de oerhört snabba på att avbryta den när pedagogen sa till. Det kändes som att barnen var i ständig beredskap. Hur värderar de då sin egen lek? När den alltid går att avbryta.

– Jag förvånades också över att barn med gemensamt modersmål inte använde det gemensamma språket när de skulle reda ut saker och hade uppenbara problem att hitta svenska ord. Barnen gjorde svenskan till förskolespråk.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara av intresse för pedagoger att läsa och reflektera över vad den fria leken innehåller och vilken betydelse den har. Även delarna om modersmålsundervisningen och de signaler som en sådan organisation sänder kan vara av intresse. Vad betyder den organisationen för en långsiktig integration?

Gunilla Nordin