Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009

Publicerad:2014-05-23

Uppdaterad:2017-12-19

Hur har rekryteringen till lärarutbildningarna och skolläraryrkena förändrats under de senaste trettio åren? Det undersöker Emil Bertilsson i sin studie.

Författare

Emil Bertilsson

Handledare

Mikael Börjesson, docent, Uppsala universitet, samt Donald Broady, professor Uppsala universitet

Opponent

Gunnar Olofsson, professor emeritus, Linnéuniversitetet

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2014-05-23

Titel (se)

Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009

Titel (eng)

School Teachers. Educational and Professional Recruitment 1977–2009

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Skollärare. Rekrytering till utbildning och yrke 1977–2009

Avhandlingen skollärare är en studie av en yrkeskår vars villkor förändrats dramatiskt under senare decennier. I avhandlingen riktas sökarljuset mot vad blivande lärare och yrkesverksamma har i bagaget i form av olika tillgångar såsom kulturellt kapital och utbildningskapital. För att förstå lärarnas sociala position har omfattande analyser av rekryteringen till lärarutbildningarna och läraryrkena över de senaste trettio åren genomförts.

Datamaterialet består av individbaserad statistik över samtliga lärare 1978–2008 och alla studenter i högre utbildning 1977–2009, samt av intervjuer med lärare och studenter. Teoretiskt och metodologiskt knyter studierna an till den sociologiska tradition som grundades av Pierre Bourdieu, vilket innebär att kapital, strategier och socialt rum är nyckelbegrepp. De statistiska tekniker som används i analyserna består i huvudsak av olika varianter av korrespondensanalys.

I avhandlingens första empiriska del konstateras att lärarstudenterna över tid kommit att besitta allt mindre av förvärvat skolkapital, såväl som mindre resurser med sig från föräldrahemmet. Denna förändring i rekryteringsmönster, vars början kan spåras tillbaka till början av 1990-talet, har varit särskilt framträdande inom de utbildningsprogram som utbildar blivande ämnes- och gymnasielärare. I avhandlingens andra del, ligger fokus på analyser av de sociala positionerna hos just denna grupp lärare. Korrespondensanalyserna i del två av avhandlingen visar en tydlig uppdelning inom yrkesgruppen baserad på lärarnas kvalifikationer och meriter. De lärare som kännetecknas av större mängd utbildningskapital tenderar att besitta mer stabila yrkespositioner och är också överrepresenterade på skolor där eleverna besitter förhållandevis mycket utbildningstillgångar. Ett mönster som innebär en anriktning av utbildningskapital i vissa delar av skolsystemet. På en övergripande nivå visar avhandlingen att skollärarna under de senaste decennierna präglats av två, delvis motverkande processer.

Å ena sidan har lärarutbildningens olika inriktningar närmat sig varandra avseende studenternas sociala men framför allt utbildningsmässiga tillgångar. Detta har skett främst som en effekt av att förändringarna i rekryteringsmönster varit som störst på utbildningar som tidigare haft en i jämförelse mer selektiv rekrytering. Å andra sidan har de inomprofessionella skillnaderna ökat över tid genom framväxten av ett mer differentierat skolsystem där de sociala och även resultatmässiga skillnaderna mellan olika skolor kommit att öka.

School Teachers. Educational and Professional Recruitment 1977–2009

This study is about the school teachers’ positions in contemporary Swedish society. In order to grasp the social characteristics of their profession and its transformations it has been important to conduct thorough analyses of the recruitment of teacher students and the recruitment to the teaching professions. The explanations to the findings are mainly based on analyses of how different kinds of assets – such as for example cultural capital and educational capital – are distributed among the students and within the school teacher corps.

The data material consists of individual based statistic of all teachers 1978–2008 and all students enrolled in higher education 1977–2009, and of interviews with teachers and students. Regarding theory and methods, the study belongs to the sociological tradition founded by Pierre Bourdieu, which means that capital, strategies and social space are key concepts. The statistical techniques employed comprise mainly of different variants of correspondence analysis as well as logistic regression.

As shown in the first part of the thesis an increasing share of the teacher students possess small amounts of acquired school capital, as well as weak resources inherited from their parental home. This change has been especially noticeable within the programmes educating upper secondary school teachers. In the second part, the focus is on the social positions of those upper secondary teachers. The correspondence analyses indicate a cleavage within the profession based on the teachers’ qualification and merits. Teachers richer in educational capital tend to occupy more stable professional positions and are also overrepresented at schools where the pupils feature significant educational and social assets, which in turn further contributes to the density of educational capital.

One of the main results is that school teachers have been exposed to two partly opposing processes during the past decades. On the one hand, there has been increasing homogeneity, namely convergences between the employment conditions of different categories of school teachers and between different teacher education programmes. On the other hand, the social divergences within the profession tend to widen. Those gaps have increased over time because of the more differentiated school system and changes in recruitment patterns.