Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Publicerad:2008-12-04

Uppdaterad:2013-02-14

Författare

Elisabeth Björklund

Handledare

Eva Johansson, Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborg. Lokal handledare Lars Brink, Högskolan i Gävle

Opponent

Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2009-01-09

Titel (se)

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Avhandlingen bygger på en etnografisk studie genomförd i en grupp enspråkiga barn i åldrarna ett och ett halvt till tre år i en förskola. Syftet har varit att vinna kunskap om hur de yngsta barnen erövrar och uttrycker litteracitet. Begreppet litteracitet som har sitt ursprung i engelskans literacy har under senare år fått en vidare innebörd och innefattar skrift i någon form och bilder. Relaterat till de yngsta barnen blir då berättande, med och utan bilder, ritande, sjungande och kommunikation delar av detta utvidgade begrepp.

Ett antagande var att barn är aktiva och kompetenta i sitt sökande efter mening när de använder texter, tecken och bilder. Studiens forskningsfrågor har riktats mot barnens deltagande i litteracitetshändelser och deras handlingar i litteracitetspraktiken. En fråga har varit att undersöka om barns litteracitet kan ha någon påverkan på förskolan som social och kulturell plats. En annan central fråga var om barn själva bidrar till litteracitetspraktiken genom interaktion med andra barn i gruppen.

Studiens teoretiska ram knyter an till det sociokulturella perspektivet som betonar samspel och kommunikation i sociala sammanhang. Det empiriska materialet består av videoobservationer och fokus har varit barnens handlingar med litteracitet där berättande och återberättande, sång samt verbal och icke-verbal kommunikation ingår. Dessa olika litteracitetsformer kan därigenom relateras till läsande och skriftspråk. I barnens litteracitetshändelser och litteracitetspraktik har förskolans specifika kontext varit av särskilt intresse. Allt insamlat material har transkriberats och utgör det material som sedan analyserats och tolkats. En vägledande princip för transkriptionen var att ge en så nära bild som möjligt av barnens språkliga uttryck liksom deras handlingar och som kan kopplas till det vida området litteracitet och en andra princip var att beskriva och analysera om dessa kunde relateras till förskolans kontext.

Det analyserade materialet visar hur barnen deltar och interagerar med varandra medan de är engagerade i litteracitet och det avtäcker även innehållet i barnens kommunikation. Två olika slags litteracitet framträder; berättandets praktiker och läsandets och skrivandets praktiker. En djupare analys visar att barnen bygger dels en berättarkunskap och de skapar även ett eget litteracitetsmanifest. Barnen understryker vad de gör genom verbala uttryck där de definierar sig själva som läsare och skrivare.

Resultatet ger ett bidrag till ny kunskap och vidgad förståelse av litteracitet bland de yngsta barnen och kan även visa att det är något barnen själva har skapat inom ramen för förskolekulturen. I den studerade barngruppen kommer många fler uttryck och handlingar fram som har koppling till skrivet material än vi vanligen förknippar med de yngsta barnen. Framför allt har barnens kommunikation med varandra bidragit till detta. Jag läser och jag berättar en saga är exempel på hur barnen talar om sin litteracitet och som transkription, analys och tolkning kunnat lyfta fram.

Abstract in English

This thesis is based on an ethnographic field study among a group of monolingual children from one and a half to three years old at a pre-school in a Swedish village. The primary aim of the study has been to gain knowledge about how young children conquer and express literacy in their everyday lives. One assumption was that children are active and competent in their search for meaning when dealing with texts, signs and images. A second aim has been to investigate whether children s literacy could have an impact on the social and cultural context of pre-school. Research questions addressed in the study focus on children s participation in literacy events and their actions in literacy practice. An additional question was whether children were contributing to literacy practice when interacting with other children in the group. The theoretical framework draws upon socio-cultural theory. The empirical material consists of video recordings and the focus of observation has been on children s actions related to literacy, expressed as early literacy, including reading and writing as well as telling and retelling narratives, singing and other verbal and non verbal communication. In children s literacy events and literacy practice the specific context was of central interest. All the material collected has been transcribed and transferred into text and constitutes the basis for analyzing what children are performing in actual events and practices. The guiding principle for description was at first to give a close reproduction of children s verbal utterances and their acting linked to the concept of early literacy. Secondly, the aim was to describe and analyze whether the utterances and actions could be linked to the specific social and cultural context. The analysed material demonstrates how children participate and interact with each other while engaged in literacy and the material also displays the content of their communication. Two different kinds of literacy appear: one is narrative tellings and the other is reading and drawing/writing. A deeper analysis shows that children are building knowledge of telling and also creating a specific manifesto of literacy. The children also underline what they are doing through verbal expressions where they define themselves as both readers and writers. The result gives a contribution to new knowledge and an understanding of early literacy among very young children as something they have created in pre-school as a social and cultural environment. Literacy in the studied group of children uncovers many more expressions, including several actions with regard to written material, than we usally relate to the youngest children in pre-school.