”Den Andre” i lärarutbildningen. En studie om den rasifierade svenska studentens villkor i globaliseringens tid

Publicerad:2014-04-08

Uppdaterad:2014-09-09

Samtidigt som det svenska samhället fått ändrad demografisk sammansättning under det senaste halvseklet har även sammansättningen på lärarutbildningen ändrats.
Aktiv exkludering och andrafieringsakter förekommer dock mot studenter med utomeuropeisk bakgrund på lärarutbildningen, menar forskaren Zahra Bayati, som har studerat ”Den Andre” i lärarutbildningen.

Författare

Zahra Bayati

Handledare

Karin Rönnerman, Marianne Dovemark, Jan Kampmann, Håkan Thörn, Dennis Beach och Hanna Wikström

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

Zahra Bayati

Titel (se)

”Den Andre” i lärarutbildningen. En studie om den rasifierade svenska studentens villkor i globaliseringens tid

Titel (eng)

”the Other” in teacher education – A study of the racialized Swedish student’s conditions in the era of globalization

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

”Den Andre” i lärarutbildningen. En studie om den rasifierade svenska studentens villkor i globaliseringens tid

I takt med att det svenska samhället fått ändrad demografisk sammansättning under det senaste halvseklet har även sammansättningen på lärarutbildningen ändrats. För att olika elever i dagens skola ska kunna få möjlighet för igenkänning i sina lärares erfarenheter och förståelse, uppmuntrar forskning och politiska dokument en utökning av mångetniciteten i lärargrupperna.

I denna avhandling studeras olika aktörers erfarenheter från den svenska lärarutbildningen i relation till dess mångetniska sammansättning. Syftet är att studera hur den rasifierade ”Andre” konstrueras, rekonstrueras eller överskrids i lärarutbildningen i ljuset av den samtida och koloniala historien. Vidare studeras vilka strategier aktörer väljer när rasifierande diskurser artikuleras i lärarutbildningen. Som metoder för den empiriska studien har forskningscirkel och samtalsintervjuer använts, medan postkolonial och kritisk vithetsteori använts som teoretisk inramning för analys av studiens resultat. Under studiens gång utmärker sig tystnader som på samhälls-, struktur- och aktörsnivå omger den pluralistiska sammansättningen av lärarutbildningen.

Detta innefattar också tystnader kring de icke-vita/rasifierade svenska studenternas studievillkor, studenter som tvärtemot sina förväntningar erfar exkludering och diskriminering i lärarutbildningen; något de förklarar med de stereotyper som finns om ”dem” i både samhället och utbildningen. Studien visar dessutom på att den befintliga lärarutbildningen med sin eurocentriska och monokulturella kunskapskonstruktion inte förbereder de blivande lärarna för det samtida pluralistiska samhället.

Samtidigt framträder även överskridande diskurser, uppburna av aktörer med olika etnisk bakgrund som genom motstånd och vardagsantirasistiska handlingar kämpar för en lärarutbildning passande dess demokratibefrämjande anspråk.

”the Other” in teacher education – A study of the racialized Swedish student’s conditions in the era of globalization

In this dissertation, the experiences of various agents in Swedish teacher education are examined in relation to its multi-ethnic composition. The purpose is to study how the racialized “Other” is constructed, reconstructed or transcended in teacher education in light of contemporary and colonial history.

How agents from teacher education deal with dis¬courses about the racialized “Other” in their educational practices, is also a point of study. Participatory research and standpoint theory are the theoretical and methodological starting points for choice of method, where research circle and qualitative research inter-view are used for the empirical studies. Seven students with “non-European” background and one with mixed background were interviewed, while the research circle included six teacher educators and a student counselor. Also interviewed were three training placement tutors and language tutors, and with my own active participation in the research circle, the study had a total of 21 participants. For analysis of the study’s results, postcolonial theory and critical whiteness theory were used as theoretical framework. The results show that there are silences at the social, structural and actor level sur-rounding the pluralistic composition of teacher education. This includes silences surround¬ing the non-white/racialized Swedish students’ study conditions, students who, contrary to their expectations, experience exclusion and discrimination in teacher education – something they themselves explain as originating from the stereotypes that exist about them in society and education. The study also shows that the racialized segregation in society is reconstructed in education, for example in group work or work placements. However, the study also reveals resistance – agents with different ethnic backgrounds who acknowledge the existence of institutional, inequality creating and discriminatory discourses, and fight them. The conclusion is that teacher education must actively counteract the monocultural and Eurocentric knowledge creation that dominates the system, so as to live up to the democ¬racy- and equality-promoting claims in its policy documents.

What is required are pro¬gressive reforms of the educational organization and its content, with a view to a teacher training where a heterogeneous group of students can feel at home. A teacher training where students are properly trained for future teaching assignments in a globalized society.