Musiklärartyper: En typologisk studie av musiklärare vid kommunal musikskola

Musiklärartyper: En typologisk studie av musiklärare vid kommunal musikskola

I syfte att upprätta en typologi för musiklärare vid svenska kommunala musik- och kulturskolor samt att beskriva de olika typer som genereras ur enkätsvar avseende hur deras attityder och värderingar i frågor som rör demokrati i vid mening avspeglas i verksamheten, försöker jag besvara följande konkreta frågor:

” Varifrån får musiklärarna vid svenska kommunala musik- och kulturskolor sina attityder och värderingar, vilka förhållanden ligger bakom och finns det specifika förhållanden som kan förklaraattityder och värderingar som inte omfattas av de flesta?

” Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas?

” Hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt?

” På vilket vis avspeglas de olika typernas attityder och värderingar i deras respektive praktiker?

Dessa frågor försöker jag i första hand besvara genom att använda enkätundersökning som analyseras med bl.a. faktor- och klustertekniker. Utifrån medelvärdes- och korrelationsanalyser tolkar jag kvantitativt betingade data vidare med hermeneutikens verktyg för att generera begripliga bilder av typerna.

Populationen är ca. 5 000 individer som representeras av 834 informanter. Mina resultat visar att varje ämne (sång, stråk, brass etc.) har sin nedärvda kultur med sin egenuppsättning värderingar och attityder. Det är i första hand inom de olika ämnena som dessa värderingar och attityder traderas vidare.

Enkätsvaren har genererat åtta olika typer: MISSIONÄR, PORTVAKT, MUSIKANT, MÄSTARLÄRARE, KAPELLMÄSTARE, FÖRNYARE, ANTIFORMALIST och PEDAGOG. Var och en av dessa åtta typer har sina respektive uppsättningar attityder och värderingar vilka samlas upp i fyra underliggande faktorer: MISSION, KÄNSLA, GRUND och ELEVORIENTERING. På sätt som är rimliga och som går att känna igen kan de åtta typerna och deras respektive signifikativa egenskaper beskrivas. Det går också att urskilja olika diskurser.

Ehuru olika har de flesta typer en given plats i musikskolans organisation, men en, FÖRNYAREN, framstår som olycklig . Han eller hon har sina rötter i den klassiska musiken men har övergivit dess värden. I stället skulle FÖRNYAREN vilja undervisa i den musik som är barnens egen men saknar didaktiska redskap för detta. FÖRNYAREN utgör 19 % av populationen och är därmed den största gruppen.

Ur diskussioner av resultatet framstår bl.a. slutsatsen att konservatoriediskursen är det kitt som håller samman hela fältet. Utan denna konservatoriediskurs skulle såväl musikskolans som musikhögskolans struktur och organisation falla samman till något slags definitionslös vad-som-helst-verksamhet. Detta beror på att varje förändring behöver ett motstånd för att hålla styrfart . I detta fall utgörs motståndet av konservatoriediskursen. En annan slutsats är att musiklärarnas utbildning måste reformeras med utgångspunkt i demokrati och filosofi om inte musikskolans diskursiva isolering ska bli total med fatala följder för musikskolan. Dessa båda slutsatser står för två motpoler, som måste balanseras motvarandra.

Music Teacher Types: A Typological Study of Music Teachers at Municipal Music Schools.

The aim of this study is to establish a typology for instrumental music teachers at Swedish municipal music schools, and to describe different types, generated from questionnaire-answers, regarding how their attitudes and valuations in matters concerning democracy in broad sense are re ected in their pedagogical activity.

I address the following concrete questions.

” From where do music teachers at Swedish municipal music and culture schools get their attitudes and valuations, what circumstances lie behind, and are there speci c circumstances that explain attitudes and valuations that are not embraced by most of them?

” How can different types of music teachers be described?

” How do the attitudes and valuations differ between different types?

” How are the attitudes and valuations of the different types re ected in their respective work?

In the rst place I try to answer the questions by using questionnaires which I analyse with methods including factor and cluster techniques. In order to generate intelligible pictures of the types I also interpret, by mean value and correlation analyses, quantitatively dependent data with hermeneutical tools.

The population is about 5 000 individuals, represented by 834 informants.

The results show that each subject (singing, strings, brass, etc.) has its own inherited culture, with its own set of attitudes and valuations These attitudes and valuations are, in the rst place, transmissioned within the subjects.

The questionnaire answers have generated eight different types: MISSIONARY, GATE KEEPER, MUSIC MAKER, MASTER TEACHER, MUSIC DIRECTOR, REFORMIST, ANTI-FORMALIST, and PEDAGOGUE. Each of them has their own set of attitudes and valuations, which are based on the four factors MISSION, FEELING, FOUNDATION, and STUDENT-FOCUS. The eight types and their signi cant qualities, can be described, in reasonable and recognized ways. Different discourses can also be discerned.

Most types seem to have a given position at music school. THE REFORMIST, however, appears to be dissatis ed. He or she is rooted in classical music, but wants to teach the children to play music of their own, although he or she is lacking the didactical tools for this kind of teaching. THE REFORMIST constitutes 19 % of the population and is thereby the largest group.

Among other things, one conclusion drawn from the discussion is that the conservatory discourse is a cement keeping together the whole eld of music education, and without it the structure and organisation of music school as well as college of music would collapse into a messed-up activity beyond de nition. Another conclusion is that education of music teachers must be reformed with the starting point in democracy and philosophy, if discoursive isolation of music school should not become total with fatal consequences for music school. These two conclusions stand for opposite poles, which must be balanced to each other.