Varierad matteundervisning gynnar lärande

Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig. Det konstaterar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har många års erfarenhet som lågstadielärare och har alltid brunnit lite extra för just matematik. Det finns en utbredd och rätt onyanserad bild av att matematikundervisningen för det mesta innebär enskilt arbete. Jag ville undersöka hur det faktiskt ser ut i några klassrum under matematiklektionerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det här är klassrumsforskning där jag under två terminer följt matteundervisningen i fem klasser med början årskurs två i fyra olika skolor. Genom att videofilma har jag studerat vad lärare och elever gör under lektionerna. Alla lektioner har haft samma innehåll, addition, subtraktioner med tiotalsövergång. Jag har intresserat mig för vilka metoder och verktyg som används i undervisningen, om eleverna jobbar enskilt, par eller i grupp. Om de redovisar, laborerar och hur lärare och elever använder språket i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kunnat urskilja fyra olika typer av undervisningsverksamhet, vilka jag relaterat till kompetenser som finns beskrivna i kursplanen. Den första är procedurinriktad med fokus på att eleverna ska lära sig matematiska regler. I de här klassrummen trivdes ofta eleverna, det var tydligt vad som skulle göras och stämningen var god. I den mer begreppsmässigt inriktade undervisningen ligger fokus på att eleverna ska förstå innebörden av matematiken. Här får eleverna förklara och resonera kring ämnet. Den tredje typen är kommunikationsinriktad där mycket ansvar lämnades över till eleverna att kommunicera kring uppgifterna. I den fjärde undervisningsformen blandas alla dessa olika undervisningsmetoder. Ett tydligt resultat är att den sistnämnda typen skapar goda förutsättningar för elever att utveckla olika matematiska förmågor.

Vad överraskade dig?

– Att matematikundervisningen kan vara så olika i olika klassrum, trots att det kan verka ganska lika! Överraskande var också att den kommunikationsinriktade undervisningen blev procedurinriktad. Eftersom läraren inte kan vara helt förberedd på elevernas tankesätt är jag övertygad om att den kommunikationsinriktade undervisningen kräver oerhört inlyssnande och kunniga lärare för att ge goda resultat. Är inte läraren det tycks undervisningen bli mer procedurinriktad.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Forskare som intresserar sig för processer i matematikundervisningen förstås. Men framför allt lärare, många känner nog igen sig och jag hoppas att min studie väcker funderingar kring den egna undervisningen.

Susanne Sawander