Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Publicerad:2014-02-21
Uppdaterad:2017-12-19

Pedagogisk forskning pekar mot att lärares kompetens är en avgörande faktor för skolans och elevernas framgångar, men trots det finns en oenighet kring vad lärarskicklighet är och hur den bäst kan utvecklas.
Lill Langelotz har undersökt ett lärarlags kompetensutveckling genom kollegial grupphandledning.

Författare

Lill Langelotz

Handledare

Karin Rönnerman, vicedekan Göteborgs universitet, Eva Gannerud, universitetslektor Göteborgs universitet.

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2014-03-14

Titel (se)

Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Titel (eng)

What ‘make(s)’ a good teacher? A study of peer group mentoring as a practice of professional development

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Avhandlingen handlar om lärares yrkesskicklighet och kompetensutveckling. Studien har genomförts i och tillsammans med ett arbetslag med lärare. För att möta förändrade förutsättningar för undervisningen och utveckla den pedagogiska prak­­­tiken prövar lärarna en specifik nio-stegsmodell för kollegial handledning under två och ett halvt år. Syftet med studien är att analysera vilken kom­pe­tens­ut­veck­ling och vilken lärarskicklighet som görs genom kollegial handledning samt vad som främjar och begränsar utvecklingspraktiken. Praktikteorier och teorier om makt utgör studiens teoretiska och analytiska ramverk. Genom varie­rande teo­re­tiska positioner bidrar avhandlingen med att belysa aspekter av en komp­lexitet re­la­terad till lärares yrkesskicklighet och kompetensutveckling.

Resultatet visar att en kommunikativ skicklighet samt förmåga till samarbete och kolle­gi­alitet utvecklades. Det bidrog till förändrade handlingar, både i arbetslaget och i klassrummet, enligt lärare och rektor. Demokratiska situationer möjliggjordes där­­­­med i de olika praktikerna. Även skilda lärarskickligheter konstru­erades dis­kur­sivt under handledningen, vilket bidrog till att vissa lärare korrigerades mer än andra. Studien visar att strukturer som discipli­nerar en­skilda indi­vider samtidigt kan för­stås som befrämjande för demokratiska processer på en kollek­tiv nivå. Ekono­miska strukturer tillsammans med en ny­liberal diskurs u­t­manade samtidigt de pro­cesser och skickligheter som hand­led­nings­praktiken främjade.

What ‘make(s)’ a good teacher? A study of peer group mentoring as a practice of professional development

This thesis takes its departure from the on-going debate about teachers’ (collective) ‘continuing professional development’ (CPD). Teachers’ CPD through an imposed nine-step model of peer group mentoring (PGM) is focused on. The study draws on data from a two and a half yearlong interactive project that took place in a teacher team in a Swedish school. The general aim of the thesis is to study a practice of professional development in a teacher team involving peer group mentoring and to find out how and what kind of teachers’ expertise that is constructed.

Furthermore, the aim is to examine how the PGM-practice was constrained and enabled and what kind of CPD was made possible. The theoretical and methodological framework is mainly based on practice theory. Practices and practitioners are seen as mutually interrelated. Practice architectures (Kemmis & Grootenboer, 2008) are used to uncover the relations between the PGM-practice and its historical, material-economic, social-political and cultural-discursive conditions. Furthermore, Foucault’s notion of power was adopted as an analytical tool to examine how power came into play during the mentoring sessions and how the teachers’ discursively constructed a ‘good teacher’ and teachers’ expertise. The methodological approach is action research. A main finding of the thesis is that professional and personnel development may be imposed through peer group mentoring. Furthermore, democratic processes increased during the PGMmeetings and seemed to have an impact on classroom practice and the practice of parent-teacher meetings.

The results show how the PGM–practice and its outcomes are deeply interconnected to global and local historical, materialeconomic, social-political and cultural-discursive arrangements which constrained and enabled it. When economic cut downs (i.e. material-economic arrangements) began to take effect in the local school, along with a neo-liberal discourse (i.e. cultural-discursive arrangements), democratic processes were challenged and threatened. The focus in the PGM discussions shifted from the teachers’ perceived need for pedagogical knowledge development to talk about students as costs. The constrained nine-step model disciplined some individuals more than others. The teachers disciplined each other through e.g. confessions, corrections and differentiations. Inconsistent discourses about good teaching and teachers’ know-how were constructed and the teachers positioned themselves and each other as ‘good’ or ‘bad’ teachers. The interactive research approach partly enabled the PGM-practice but at the same time effected the teachers’ positioning of each other. The interactive research approach disciplined both the teachers and the researcher. Anyhow, power relations became fluent and mutual among the participants. A collegial approach and the ability to carry out reflexive cooperation were both fostered by the model and articulated in the PGM-practice as important teacher skills.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer