Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Organisationskultur avgör om ledningsmodeller fungerar

Publicerad:2014-02-06
Robert Gres
Skribent:Robert Gres
Päivi Riestola

Styrmodeller måste stämma överens med den kultur och de värderingar som verksamheten omfattas av. Om man väljer en modell som bygger på konkurrens när organisationen egentligen har en demokratisk, kollegial struktur så kommer det inte att fungera, visar Päivi Riestolas forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av hur man leder och styr för att skapa kreativitet och självutveckling hos medarbetare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fältet jag forskar inom är svensk management. Min avhandling handlar om olika verktyg och modeller för att leda och styra. Privata företag och offentlig verksamhet följer trender när det gäller hur man ska leda. Offentlig sektor följer efter näringslivet där New public management, som slagit igenom stort, kan ses som ett exempel.

– Många globala management-modeller är ledarcentrerade och bygger på en människosyn som är rationell och styrd av egenintresse. De går ut på att standardisera, detaljstyra, individualisera och skapa intern konkurrens. Det här sättet att leda går emot det ledarskap som svenska chefer varit kända för och som bygger på tillit och förtroende.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I Sverige har vi i stor utsträckning börjat anamma globala management-modeller i stället för att ta vara på det framgångsrika svenska ledningssättet byggd på delaktighet och inflytande. Det är en oroväckande utveckling. Det är viktigt när man försöker hitta olika modeller för att leda, att man ser till att de stämmer överens med den kultur och de värderingar som den egna verksamheten omfattas av.

– Om man väljer en modell som bygger på konkurrens när organisationen egentligen har en demokratisk, kollegial struktur så kommer det inte att fungera. Det får till följd att man måste gå in och detaljstyra med negativa konsekvenser som följd för såväl medarbetare som organisation.

– Översatt till skolan kan man se all den dokumentation som lärare måste ägna sig åt som en form av överstyrning i vissa fall. Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Rektorer som jag har talat med vittnar om att kostnadseffektiviteten i många fall sker på bekostnad av det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna är en yrkesgrupp som själva är väldigt hårt styrda samtidigt som deras resurser krymper allt mer.

Vad överraskade dig?

– När organisationen som jag studerade valde ett utländskt koncept, som gick emot chefernas egna värderingar, synliggjordes de egna värderingarna. Den kultur som man är en del av är inte självklar innan något går emot den, då blir den tydlig.

– Svenska medarbetare brukar generellt sett ses som individualister i ett kollektivt sammanhang. Varje lärare är självständig men samtidigt del av ett kollegium. Det ska vi vara rädda om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Chefer och ledningspersoner oavsett om det är inom privat eller offentlig sektor. Det pågår en trend med mindre utrymme för eget tänkande och kreativitet och större fokus på rationalitet och kostnadseffektivitet.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Konferens för dig som är rektor

Rektor i fokus

Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.

Läs mer och boka.
Fsk–Vux

Stockholm 12-13 oktober

Webben 21-23 oktober

För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer