Hoppa till sidinnehåll
Gymnasieskola

Litteratur och livskunskap. Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9

Publicerad:2014-01-28
Uppdaterad:2014-04-08

Katarina Rejman har forskat om hur modersmålslärare tänker om litteraturens potential i elevens livskunskapsutveckling.

Författare

Katarina Rejman

Handledare

Ria Heilä-Ylikallio, professor Åbo Akademi

Opponent

Gun Malmgren, professor emerita, Lunds universitet

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2014-01-10

Titel (se)

Litteratur och livskunskap. Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9

Institution

Pedagogiska fakulteten

Litteratur och livskunskap. Modersmålslärarens berättelse om undervisningen i årskurs 7-9

Syftet med avhandlingen är att bidra till kunskapsutvecklingen om hur modersmålslärare tänker om litteraturens potential i elevens livskunskapsutveckling. Forskningsfrågorna ringar in tre områden: litteratur, livskunskap och läroplan:

1. Hur upplever modersmålsläraren arbetet med litteratur i undervisningen?

2. Vad innebär livskunskap för läraren?

3. Vilket förhållande har modersmålsläraren till läroplanen?

De tre områdena behandlas i teoridelen, för att återkomma som huvudteman i resultatredovisningen. I teoridelen analyseras läroplanen såväl som helhet och med fokus på modersmålsämnet. Läroplanen använder begreppet livskunskapsämne om modersmålsämnet. Begreppet livskunskap diskuteras i förhållande till begreppet bildning, bildung. Begreppet bildning granskas via tre spår: bildning för individuell frihet, bildning för identitetsutveckling och bildning för demokrati. Det tredje området är litteraturen i skolan. Här diskuteras vad och hur man ska läsa utifrån teorier om texter och läsare. Undersökningens empiriska material består av nitton intervjuer med lärare. Intervjuerna analyseras genom en multimetodsprincip: diskursanalys, fenomenologisk meningskoncentrering och tematisk narrativ analys. De olika analysmetoderna ger olika sätt att rapportera resultaten: i konstruerade narrativer, i kategorier och i en fiktiv berättelse. Resultaten visar att modersmålslärare är polypradigmatiska och multipolära, vilket innebär att de kombinerar strategier och bevekelsegrunder ur olika paradigm och innehållsliga poler. Lärarna utnyttjar de beslutsutrymmen läroplanen ger dem och de kopplar litteraturen till olika kunskapsområden. Livskunskap kopplar de till olika delområden inom modersmålsundervisningen.

Lärares ibland problematiska uppfattningar om läroplanen kan hänföras till det faktum att läroplanen är krävande och i sig bär motsägelser. I avhandlingen presenteras en litteraturdidaktisk trappa som kan fungera som ett verktyg i litteraturundervisningen.

Abstract in English

The purpose of the dissertation is to contribute to the development of knowledge regarding how mother tongue teachers’ think about the potential that literature has in students’ development of life management skills. The research questions encircle the three domains that one can assume mother tongue teachers teaching grades 7–9 relate themselves to, that is literature, life management and the core curriculum: 1. How do mother tongue teachers experience working with literature during instruction? 2. What does life management mean to teachers? 3. What relationship do mother tongue teachers have to the core curriculum? The three domains encircled in the dissertation’s chapter on theory return as main themes in the results. The empirical material consists of nineteen interviews with mother tongue teachers in Swedish-language schools in Finland, and the interviews are analyzed using a multimethodical principle. Discourse analysis is used to highlight teacher approaches to relating to the curriculum. Phenomenological meaning concentration is used to analyze the narratives of literature instruction. Thematic narrative analysis is used to categorize teachers’ perceptions of life management. These analysis methods result in varying ways of reporting the results: in constructed narratives, categories and a fictional narrative. The results show that mother tongue teachers are polyparadigmatic and multipolar, which means that they combine strategies and reasons from different paradigms and contextual poles. Teachers utilize the room for decision-making that the core curriculum allows them, and they connect literature to various different knowledge domains. They connect life management to the various subdomains within mother tongue instruction. The teachers’ occasionally problematic perceptions of the core curriculum can be attributed to the fact that the curriculum is so demanding and somewhat contradictory. For mother tongue teachers in Swedish-language schools in Finland, however, the core curriculum still constitutes a support. One question that the study did not answer was what one teaches when one works with literature. Imperfections exist in the didactics of literature used, and the core curriculum does not include progression or the development of students’ reading competence. In the dissertation a literary-didactic model, in the form of a staircase, is presented, which could act as an aid in literature instruction.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer