Hoppa till sidinnehåll
Föräldrar

Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet

Publicerad:2013-11-29
Uppdaterad:2014-02-24

Elever vid gymnasieskolans fordonsprogram som både vill satsa på skolarbetet och samtidigt vara en del av kamratgruppen kan få problem. Det menar forskaren Katarina Kärnebro.

Författare

Katarina Kärnebro

Handledare

Karin Sporre, professor, Umeå universitet. Ann-Catrine Edlund, docent, Umeå universitet.

Opponent

Elisabet Öhrn, professor, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2013-11-22

Titel (se)

Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet

Titel (eng)

Be a swot or a joker? Language, gender and schoolwork norms. Identity negotiations in language practices among pupils in the Vehicle engineering programme

Institution

Institutionen för språkstudier

Plugga stenhårt eller vara rolig? Normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet

Vad kännetecknar de språkpraktiker som framträder i skolsamtal på fordonsprogrammet? Vilka normer om kön och skolarbete kommer till uttryck i dem? Och vilka elevidentiteter blir därigenom möjliggjorda eller begränsade?

Dessa frågor undersöks i denna avhandling som behandlar sambandet mellan språk, identitetsskapande och lärande i den kontext som fordonsprogrammet utgör. Syftet är att belysa de normer om språk, kön och skolarbete som förhandlas fram i olika typer av skolsamtal, och som kan ses som förutsättningar för elevernas handlingsutrymme i skolan.

I denna etnografiskt inspirerade undersökning har skolsamtal, såväl lärarledda helklassamtal som samtal i mindre elevgrupper, studerats i fyra olika fordonsklasser på en skola i norra Sverige, genom observationer, ljudinspelningar och samtalsanalyser av utvalda samtalssekvenser. Eleverna betraktas som medlemmar i en och samma praktikgemenskap, där det valda gymnasieprogrammet och de gemensamma aktiviteterna utgör grunden för praktikgemenskapen. Via intervjuer med eleverna i fokusgrupper och individuellt belyses också hur eleverna själva väljer att beskriva den praktikgemenskap de ingår i. Utifrån ett interaktionellt perspektiv analyseras det kollektiva arbete som förhandlingar om identiteter, maktrelationer och normer innebär. Härigenom belyses hur elevernas föreställningar om vad det innebär att vara fordonselev och praktiker på olika sätt används i språkpraktikerna och samverkar till normativa förväntningar ifråga om kön, heterosexualitet och social klass. Dessa påverkar elevernas möjligheter till identitetsskapande och lärande inom praktikgemenskapen; bland annat kan svårigheter uppstå för elever som både vill satsa på skolarbetet och vara populära i kompisgruppen. Undersökningen är ett bidrag till pedagogiskt arbete, vilket är det forskarutbildningsämne inom vilket avhandlingen läggs fram, samt till forskningsområdet språk och kön.

 

Be a swot or a joker? Language, gender and schoolwork norms. Identity negotiations in language practices among pupils in the Vehicle engineering programme

The purpose of this study is to explore the relationship between language, identity construction and learning in the context of the Vehicle programme, a vocational program in Swedish upper secondary schools. The study focuses on language practices and the norms of language, gender and school work that are negotiated in conversations between pupils and between pupils and teachers. The language practices are considered as talk-in-interaction, and identity construction and learning are understood as processes in socially situated activities. The Vehicle programme has its basis in mechanics with links to the vehicle and transport trades, and can be identified as a male-coded program in several respects. The pupils participating in this study were both boys and girls attending a school situated in the North of Sweden. The study was conducted through an ethnographic approach, employing plural methods including observation, field notes, audio-recordings of conversations, and interviews with pupils in focus groups and individually. Recorded conversations were analysed using tools from conversation analysis. The analysis is based on Judith Butler’s theory of gender as performance, Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity, and Penelope Eckert’s theory of the heterosexual market. A socio-cultural theory of learning describing communities of practice, by Lave and Wenger, which has also been applied to linguistics by Eckert and McConnell-Ginet, forms the basis of the theoretical framework.

The analyses of conversations show that the language practices were confrontational, direct and humorous; characteristics that have strong connections to notions of a masculine conversational style. The pupils were not as aware of interactional patterns as they were of the words they used. Thereby the norms in the community of practice, which were based on notions of masculinity and heterosexuality, were not noticed, and worked as undercurrents in the interaction. The girls participated in the language practices in the same ways as the boys, but contrary to the boys, the girls interpreted the language practices as effects of other things than gender, for example as signs of being independent or daring. They also experienced that adjusting to the expectations of normative middle-class femininity was more oppressive than adjusting to the norms that were negotiated within the community of practice. The conversation analyses also show some of the complexity in teachers’ work and their role as mediators of norms and values. Peer reactions to individual pupil turns in the classroom conversations were of more importance for the development of the conversations than teacher responses.

Thus there was usually a homogenization of the expressed perspectives. Norms of heterosexuality were constantly reconstructed in interaction within the community of practice and they controlled the pupils’ understanding of what was perceived as normal or deviant behaviour. Thereby the pupils constrained each other’s school performances in the core subjects and reconstructed a difference between being theoretical and practical, a process that was partly supported by the school as an institution. Generally, the pupils in the community of practice had to balance their identity constructions in relation to the peer group, teacher expectations, and their own ambitions, for which reason learning turned out to be more than just a process of acquiring knowledge.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer