Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan. Barns perspektiv och nuets didaktik

Publicerad:2013-11-28

Uppdaterad:2017-12-19

Forskaren Agneta Jonsson har undersökt vilka villkor för lärande som lärares arbete kan möjliggöra när läroplaner skapas i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år.

Författare

Agneta Jonsson

Handledare

Docent Pia Williams, Göteborgs universitet, professor Ingrid Pramling Samuelsson, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Eva Johansson, Universitetet i Stavanger.

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2013-11-15

Titel (se)

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Avhandlingen utgår från ett vidgat läroplansbegrepp där läroplaner innefattar såväl formuleringsarenans styrdokument som det som sägs och görs inom förskolans ram av förskolans aktörer. Ett övergripande syfte är att generera kunskap om villkor för lärande i förskolan genom att studera vad lärares arbete möjliggör när läroplaner skapas i förskolan för barn 1-3 år. Syftet är också att undersöka vad dessa skapade läroplaner innebär för barns aktörskap och vad de kan få för betydelse för barns möjligheter till lärande och utveckling. De tre empiriska studierna består av digitalt inspelade intervjuer med lärare och video observationer med fokus på lärares kommunikation med barn i förskolan. Diskussionen i avhandlingens övergripande text är uppbyggd kring tre aspekter som framkommer i de samlade resultaten av delstudierna.

För det första visar studierna hur lärarnas arbete kan liknas vid en begränsande läroplan som, å ena sidan, framstår som ensidigt barncentrerad, med barnen som sedda aktörer, medan den å andra sidan, kan tolkas som ensidigt lärarcentrerad. För det andra finns diskussionen om en bekräftande läroplan, där barn framstår som bejakade aktörer. Med andra ord utgörs innehållet av det som barnen är intresserade av, där deras uttrycksformer ses, bekräftas och ofta upprepas.

Slutligen finns det en diskussion om möjligheter och dilemman relaterade till en utvidgad läroplan där barn betraktas och bemöts som reella aktörer i den meningen att deras intentioner och uttryck tas på allvar som relevanta utmaningar. Den nuvarande läroplanstexten för svensk förskola kan relaterat till resultaten ses som försvårande i det att dess formuleringar är extremt omfattande, vilket diskuteras i relation till resultatet av denna avhandling.

Abstract in English

This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.