Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass
Yrkesutbildningar anpassas alltmer till branschers behov på bekostnad av principer som aktivt medborgarskap och kritiskt tänkande. Det konstaterar Mattias Nylund i sin studie över vilka politiska och sociala värden som styrt organiseringen av innehållet i de yrkesinriktade gymnasieprogrammen 1970-2011.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Utbildning är jämte exempelvis familj och arbete en av de viktigaste institutionerna för hur ett samhälle tar form. Då det under de senaste decennerina, framför allt de senaste åren, genomförts väldigt många och omfattande reformer blev jag intresserad av frågan om vilka sociala och politiska konsekvenser detta får.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om vilka principer eller värden som format innehållet i de gymnasiala yrkesutbildningarna under perioden 1970-2011. Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund. Därför visar avhandlingen också hur kunskap fördelas mellan olika klasser i samhället.
– Jag har i huvudsak analyserat utbildningspolitiska texter och tittat på vilka principer som under perioden styrt och präglat utbildningen, som exempelvis demokrati, kritiskt tänkande, vikten av konkurrenskraftig eller flexibel arbetskraft. I avhandlingen infår även intervjuer med ett antal elever vid ett fordonstekniskt program om vad de själva tycker är viktig kunskap.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Vad som blev väldigt tydligt är hur den senaste gymnasiereformen förstärker principen att yrkesutbildningar ska syfta till att matcha arbetsmarknadens efterfrågan. Principer som att skolans ska ha en utjämnande funktion eller uppmuntra aktivt medborgarskap genom kritiskt tänkande, vilket tidigare varit viktiga inslag i utbildningspolitiken, har nu tonats ned betydligt.
– Jag vill påstå att detta är ett utbildningshistoriskt brott. Sannolikt leder detta till en mer ojämlik fördelning av kunskaper eftersom innehållet i yrkesutbildningarna blivit betydligt mer kopplat till specifika yrkesutgångar. I den senaste gymnasiereformen utgår man ifrån att elever vid yrkesutbildningar inte är intresserade av allmänna ämnen och att dessa ämnen ökar antalet avhopp. Men dessa antaganden har mycket svagt stöd i tillgänglig forskning.
– I förlängningen förstärker detta en redan klassegregerad utbildning och minskar sannolikt den sociala rörligheten.
Vad överraskade dig?
– Att klass som problem var så frånvarande i dagens utbildningspolitik. Begreppet klass förekommer allt som oftast i 80-talets utbildningspolitiska texter men nämns över huvud taget inte i den nya gymnasiereformen från 2011. Min studie antyder dessutom att eleverna vid yrkesprogrammen är mer intresserade av allmänna ämnen än vad som gymnasiereformen ger plats till.
Vilka har nytta av dina resultat?
– Människor som jobbar med gymnasial yrkesutbildning. Men egentligen alla som är intresserade av samhällsfrågor eftersom avhandlingen i huvudsak belyser frågan om hur innehållet i utbildningen formar samhället och tvärtom.
Susanne Sawander
Rektor i fokus
Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.
Stockholm 12-13 oktober
Webben 21-23 oktober
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.