Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan

Publicerad:2013-10-03

Uppdaterad:2013-12-10

Vilka erfarenheter har elever av att få sin utbildning i gymnasiesärskolan? Den frågan har Therése Mineur studerat. Hennes avhandling visar att elevernas erfarenheter av att gå i gymnasiesärskolan speglar den särskilda skolformens komplexitet.

Författare

Therése Mineur

Handledare

Professor Magnus Tideman, Högskolan i Halmstad

Opponent

Professor Helena Hemmingsson, Linköpings universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2013-09-27

Titel (se)

Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan

Institution

Institutionen för hälsovetenskap och medicin

Skolformens komplexitet – elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan

Gymnasiesärskolan är en av flera skolformer inom det svenska skolsystemet. Skolformen ska vara särskilt anpassad för elever som bedömts ha en intellektuell funktionsnedsättning. I avhandlingen fokuseras gymnasiesärskolans verksamhet ur elevernas perspektiv. Syftet med studien är att öka kunskapen om elevers erfarenheter av sin skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan, i förhållande till hur verksamheten på deras respektive skolor organiseras. Studien har genomförts med hjälp av olika datainsamlingsmetoder. Inledningsvis genomfördes en rikstäckande enkät som riktade sig till rektorer med ansvar för gymnasiesärskoleverksamhet. Enkätresultaten fungerade sedan som underlag för urvalet av de fem skolor som ingår i den kvalitativa datainsamlingen. Verksamheten på skolorna har följts på nära håll genom återkommande besök och upprepade intervjuer med 26 elever. Elevers erfarenheter av gymnasiesärskolan kännetecknas av medvetenhet, trygghet respektive osäkerhet medan deras förhållningssätt till skolformstillhörigheten yttrar sig i form av uppgivenhet och/eller beslutsamhet. Detta synliggör skolformens komplexitet, bland annat i förhållande till hur funktionshinder både reduceras och konstrueras i gymnasiesärskolan. Analysen visar även att kunskap om olika sätt att organisera verksamheten ökar förståelsen för att elevers erfarenheter och upplevelser av skolvardagen skiljer sig åt. Trots olika sätt att organisera verksamheten är det mycket som är likt på skolorna, vilket kan beskrivas som en särskild skolkultur. Genusrelaterade skillnader, i fråga om personalens bemötande och förväntningar på eleverna, är också något som bidrar till att elevers erfarenheter av tillhörigheten i gymnasiesärskolan yttrar sig på olika sätt.

Abstract in English

The Swedish upper secondary education consists of different types of schools. One type of school is the upper secondary for pupils who have assessed as having an intellectual disability. The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of pupils’ experiences of everyday life in school, and how they perceive the significance of their sense of belonging to this type of school. An additional aim of the study is to increase the knowledge about different ways of organizing the education and teaching. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to headteachers at the schools. Based on the results from the survey five schools were selected. By participant observations at the schools and repeated interviews with 14 young women and 12 young men, the first person perspective has been studied and analysed through an interpretive approach. The analysis showed that knowledge about the schools different ways of organizing the teaching are of importance, to understand pupils’ diverse experiences of school life. As an example it has an impact on how the pupils evaluate different types of knowledge, but also how they view their future opportunities. Any clear connection between the schools different ways of organizing the education and teaching and pupils’ experiences of their sense of belonging to this type of school has not emerged. Instead pupils’ awareness, confidence, uncertainty, dejection and determination are to be seen as a framework of understanding, telling us about their experiences of their school affiliation. Together they demonstrate a complexity surrounding pupils’ situation, associated to both advantages and disadvantages in school, but also their thoughts about identity and how they perceive being categorized as deviant by others. The analysis also showed that expectations on the pupils, and their possibilities in the school context, are related to a special school culture and to gender differences.