Students narratives from graphical artefacts – Exploring the use of mathematical tools and forms of expression in students’ graphicacy

Publicerad:2013-10-03

Diagram och grafer förstås bättre av eleverna i grundskolan med hjälp av ett mer kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Undervisningen bör därför inriktas på att stimulera detta på ett tydligare sätt. Det konstaterar forskaren Oduor Olande i sin avhandling.

Författare

Oduor Olande

Handledare

Professor KG Karlsson, Mittuniversitetet, professor Astrid Pettersson, Stockholms universitet

Opponent

Professor Luis Radford, École des sciences de l’éducation de l’Université Laurentienne

Disputerat vid

Mittuniversitetet

Disputationsdag

2013-09-27

Titel (eng)

Students narratives from graphical artefacts – Exploring the use of mathematical tools and forms of expression in students’ graphicacy

Institution

Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik

Abstrakt

De forskningsresultat som presenteras i denna avhandling behandlar aspekter av elevers interaktion med vanligt förekommande grafiska artefakter i lärande miljöer. En särskilt fokus riktas på hur eleverna tar del av kärnan [innehållet] i dessa artefakter i relation till ämnesspecifika redskap och uttrycksformer. Avhandlingen består av fyra studier som utgår ifrån de semiotisk kulturhistoriska perspektiven på kognition : I den första studien, som till stor del är kvantitativ , analyseras lösningsfrekvenser från elevernas svar på utvalda uppgifter från OECD PISA undersökning en som innehåller diagram. Den andra och den tredje studien har i linje med ett mer sociokulturellt perspektiv på lärande fokus på elevernas kollaborativa interaktion vid lösning av uppgifter som innehåller diagram. Den fjärde studien undersöker hur elever löser uppgifter i det svenska nationella provet i matematik. Detta görs genom att använda sig av ett analytiskt verktyg [konstruktion] vars fokus är på identifikation kontrakritiska – analytiska förhållningssätt till interaktion med diagram. Konstruktionen uppmärksammar de uttrycksformer som används i interaktioner med grafiska artefakter. De viktigaste resultaten från dessa studier kan sammanfattas på följande sätt: För det första finns det belägg för att ifrågasätta den vanligen förekommande forskningsbaserade karakteriseringen av elevernas interaktion med grafiska artefakter. Det andra är att det inte är ovanligt att eleverna har ett mer visuellt och intuitivt tillvägagångssätt när de handskas med grafiska artefakter. Samtidigt visar resultatet att interaktioner som präglas av ett kritisk – analytiskt tillvägagångssätt verkar vara mer tillförlitligt och ha tendenser att ge korrekta resultat. En slutsats som kan dras av resultaten av dessa studier är att det är viktigt att vara medveten om vilka typer av uppgifter som används i undervisningen i samband med grafiska artefakter och hur dessa uppgifter kan användas för att främja elevers kritiska – analytiska förhållningsätt.

Students narratives from graphical artefacts – Exploring the use of mathematical tools and forms of expression in students’ graphicacy

The research concerns presented in this dissertation addresses aspects of students’ interaction with common ly occurring graphical artefacts in teaching and learning environments. In particular , focus is on how the students make sense of these artefacts in relation to subject specific tools and forms of expression. The dissertation comprise s of four studies guided by a semiotics cultural – historical perspective to cognition. The first study which is largely quantitative, analyses the percentage scores from students’ response s to selected items from OECD PISA surveys for items containing graphical elements. The second and the third studies in keeping with a more sociocultural perspective to learning as point of departure, examine the students’ collaborative interaction around tasks containing graphical elements. The fo u rth study explores the nature of students ’ solutions from the Swedish national test in mathematics based on a tools and forms of expression sensitive empirically derived construct of Identification contra Critical – analytical approach to graphicacy. The main outcomes of these studies can be summarised as follows: first there is justification for re – examining the predominant characterisation of students’ interaction with graphical artefacts. Secondly, while it is not uncommon for students to take a more visual – perceptive and intuitive approach to graphicacy , results from task items interactions indicate that a Critical – analytical approach seems to be more reliable and capable of yielding desirable outcomes. The outcomes of these studies call for vigilance on the type of tasks used in relation to graphicacy and how these can be used to foster students Critical-analytical disposition.