Yrkesutbildning, klass och kunskap. En studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform

Publicerad:2013-10-14

Uppdaterad:2013-11-28

I sin forskning belyser Mattias Nylund klassiska utbildningssociologiska frågor om kunskapers organisering, och hur utbildningsreformer påverkar hur kunskaper fördelas mellan sociala klasser i samhället.

Författare

Mattias Nylund

Handledare

Professor Tomas Englund, Örebro universitet

Opponent

Professor Andreas Fejes, Linköpings universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2013-09-27

Titel (se)

Yrkesutbildning, klass och kunskap. En studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Yrkesutbildning, klass och kunskap. En studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform

I avhandlingen Yrkesutbildning, klass och kunskap presenteras en läroplansteoretiskt grundad studie av utbildningspolitik. Avhandlingen belyser klassiska utbildningssociologiska frågor om kunskapers organisering och hur utbildningsreformer påverkar hur kunskaper fördelas mellan sociala klasser i samhället. I mer specifika termer är det en didaktisk studie om sociala och politiska implikationer av innehållets urval och organisering i de gymnasiala yrkesorienterade utbildningarna med specifikt fokus på social klass. Avhandlingens empiriska material utgörs i huvudsak av utbildningspolitiska texter som syftat till att styra organiseringen av innehållet i de yrkesorienterade utbildningarna under perioden 1971-2011, med fokus på 2011 års gymnasiereform. Avhandlingens delstudier bidrar med analyser av innehållet som det organiseras i 2011 års gymnasiereform i relation till fyra olika sammanhang. Dessa sammanhang är: (i) skolans medborgerliga uppdrag och övergripande samhälleliga funktion, (ii) den sociala fördelningen av kunskaper mellan samhällsklasser, (iii) andra samtida reformer centrala för olika samhällsklassers tillgång till utbildningsinnehåll, (iv) en nutidshistorisk kontext (1971-2011) med fokus på hur makt och kontroll över innehållet organiserats. Sammantaget erbjuder avhandlingen ett kritiskt, historiskt och samhällsteoretiskt sammanhang vari sociala och politiska implikationer av olika sätt att välja ut och organisera innehållet i de gymnasiala yrkesorienterade utbildningarna kan förstås och diskuteras.

Abstract in English

The overall purpose of this thesis is to critically contextualise the organization of content in Swedish upper-secondary vocational education by highlighting its social and political implications in relation to social class. Policy documents concerning the content of vocational education in Sweden from 1971 to 2011 serve as the main empirical source, with particular attention given to the reform of 2011 (Gy11). The thesis is comprised of four studies that each represents a different context that reveals social and political implications of the selection and organisation of content in Gy11. The content structure of Gy11 is thus analysed in relation to (a) the school’s role of fostering democratic citizens and the overarching societal function of education, (b) knowledge distribution among social classes, (c) a class context, including key historical and contemporary reforms, and (d) a modern historical context, focusing on how two previous structural reforms (1971 and 1994) organised power and control over educational content. The study results show that, in terms of its content structure and underlying principles, Gy11 represents a historical break with previous reforms in many respects. Fundamental organising principles of past reforms, such as students’ preparation for active citizenship, critical thinking and entry to higher education, have been given less importance while the content is more context-bound than in previous reforms. The Gy11 reform can thus be seen as a part of a broader policy trend that is detracting from earlier efforts to give all social classes equal access to an equivalent education and reduce social imbalances in education. This new way of shaping vocational education is, it is argued, likely to exacerbate class inequalities by both reducing social mobility and rendering knowledge distribution in society more asymmetric.