Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv jobbat som mellanstadielärare och jobbade väldigt aktivt med att få alla elever intresserad av naturkunskap men det fanns alltid fanns elever jag inte nådde fram till. Det triggade mig, jag ville veta vad det berodde på. När jag sedan arbetade som lärarutbildare kom jag i kontakt med Roger Säljö och det sociokulturella perspektivet på lärandet, att det alltid sker i en social kontext, i en interaktion mellan lärare och elev. Jag ville undersöka den samverkan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka vilket stöd eleverna får för att lära sig naturkunskap. Hur talar lärare och elever med varandra? Jag har gjort klassrumsobservationer och följt med på studiebesök och spelat in samtal mellan lärare och elever från förskoleklass till årskurs sju.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att lärarna inte förklarar kopplingen mellan den praktiskt upplevda verkligheten och teoretiska förklaringsmodeller. Eleverna får inte hjälp att förstå de olika teoretiska modeller man använder sig av för att förklara naturen och naturkunskap. Som exempelvis, förskoleklassen hade varit ute i skogen och tittat på en bäck, sett hur vattnet rinner. När de sedan tittar på en modell över ett svenskt fjällandskaps olika vattendrag frågar läraren var vattnet kommer ifrån. Men barnen förstår inte frågan. Det rätta svaret ska vara att det rinner uppifrån och ner. Precis som man sett när man följt vattnet i ån.

– Men den kopplingen, mellan den verkliga upplevelser och en modell görs aldrig. Det tankeledet förväntar man sig att barnen själva ska göra. Vi lärare tar så mycket för givet. Men läraren måste hjälpa eleverna att göra kopplingen mellan den egna erfarenheten och den abstrakta modellen. Vi pratar ju mycket om att intresset för naturvetenskap sjunker, att eleverna tycker det är svårt med naturkunskap. Kanske finns en förklaring här. Vi ger inte barnen nycklarna till det abstrakta, teoretiska tänkandet.

Vad överraskade dig?

– Att man som lärare använder sig av ett väldigt teoretiskt språk så långt ner i åldrarna som i förskoleklass. Det förvånade mig, Förskolans pedagogik handlar ju annars om att förankra i barnens egen erfarenhet men när det gäller sättet att tala om naturkunskap hamnar man i ett teoretiskt språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med undervisning i naturkunskap. Det här handlar inte om att racka ner på lärarna. Men kan man, genom att ändra sättet att prata, förbättra lärandet i naturkunskap är det bra. Jag vill åt samtalet, att lärare och elever utforskar ämnet tillsammans, i en dialog.

Hanna Nolin