Mer skolgympa ger starkare ben

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av idrott, och själv sportat mycket, främst judo. Jag är ju ortoped och intresserad av ben och jag tycker det är en väldigt tilltalande tanke att man kan bygga upp ett bra skelett genom skolgymnastik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur fysisk aktivitet under skolåren, och framförallt i samband med puberteten kan stärka skelettet och muskelstyrkan. På Ängslättsskolan i Bunkeflostrand har man sedan 1999 studerat skolgymnastikens påverkan. I min avhandling har jag studerat barnen i fyra år. Jag har jämfört elever från årskurs ett och två som har haft 40-minuters gymnastiklektion varje dag med elever som följt svensk standard, som är idrott en till två gånger i veckan. Jag har mätt bentätheten i ländrygg och höfter samt muskelstyrkan i låret.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mängden skolgymnastik påverkar bentätheten. Eleverna fick bättre benkvalité och skelettutveckling. Resultaten var tydligast hos flickorna, troligen eftersom de kommer i puberteten tidigare, dessutom är de mindre fysiskt aktiva utanför skoltid. Tiden för och under puberteten är en extra gynnsam period för att påverka benkvaliteten. Följer vi pojkarna lite längre, än som nu fram till tolv års ålder, ser vi förmodligen samma tydliga resultat.

Vad överraskade dig?

– Att det var så tydliga resultat av helt vanlig skolgymnastik. Tidigare har man antagit att det krävs lite tuffare gymnastik, mer hopp och stötar, men alltså bara genom att öka antal timmar får man en ökning av bentätheten. Skulle man kunna öka den maximala benmassan fram till tjugo års ålder med tio procent skulle man, rent teoretiskt, skjuta fram åldern för benskörhet med tretton år.

Vem har nytta av dina resultat?

– Hela befolkningen. För trettio år sedan hade vi i princip så mycket gymnastik som experimentgruppen nu har. Då fanns det ju dessutom inte det utbudet av spel och film som det finns nu vilket ökar antalet timmar som barnen sitter stilla. Resultatet är viktigt för skolpolitiker och skolledare som har möjlighet att påverkar antalet gymnastiktimmar. Men också för förälder, som kan kompensera det låga antalet timmar med mer fysisk aktivitet på fritiden.

Hanna Nolin