Framgångsrikt lärande med förhandling

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började forska och samla in material under det tidiga 2000-talet, en period när det var stor uppmärksamhet kring att föra in datorer och internet i skola och klassrum. Jag blev intresserad av detta och hittade en skola där de använde digitala hjälpmedel i pedagogiken. Hur kan en pedagogik se ut som ska utbilda eleverna för att hantera informations- och kunskapssamhällets krav?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är resultatet av ett samarbete mellan forskarskolan Pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och forskningsmiljön LinCs (Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället) vid Göteborgs universitet. Det är en fältstudie på samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

– Jag spelade in elevernas samtal kring skoluppgifterna, som var längre teman som integrerade flera skolämnen. Det handlar om problembaserat lärande där eleverna tillsammans ställer frågor och söker information med stöd av lärarna. Metoden bygger på ”inquiry”, ett filosofiskt begrepp om hur det går till när vi lär oss något som omsätts i praktiken. Jag blev intresserad av hur eleverna resonerar och hur de försökte tolka de avancerade uppgifterna. Hur gick det till när de löste uppgifterna och vad betydde det för deras lärande och utveckling?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna diskuterade mycket – om själva uppgiften, om innehållet, om presentationen och hur de skulle jobba, till exempel med en temauppgift om Afrika. Lärandet blev en process där eleverna ställer frågor, utför undersökningar, diskuterar, reflekterar och skapar presentationer. För att lösa uppgiften behöver eleverna förhandla om den.

– Uppgifterna är utformade så att det ska finnas utrymme för eleverna att förhandla och diskutera. I avhandlingen beskrivs lärandemiljön som en förhandlingsekologi som består av många samverkande komponenter. Lärarna har exempelvis planerat teman för att skapa möjligheter för vissa typer av lärande och resonemang hos eleverna. Arbetet är strukturerat samtidigt som det finns frihet för eleverna att välja och att diskutera uppgifterna. Lärarna har tänkt igenom i vilken ordning uppgiften ska lösas och ger en struktur som styr elevernas aktivitet. På så sätt blir undervisningen en kombination av både frihet och styrning.

Vad överraskade dig?

– Jag såg mycket kvalificerade resonemang. Det var fascinerande hur djupt eleverna kunde gå, till exempel i uppgiften om Afrika eller om samhällsplanering. De både hanterar uppgiften, hittar kritiska punkter och kommer tillsammans fram till viktiga frågor. Min bild av hur skolarbete kan se ut blev ställd på huvudet. Eleverna hade också kvalificerade reflektioner kring hur de skulle hantera skrivandet och hur de skulle kommunicera uppgiften till lärarna. De gjorde något av reflektionerna och förståelsen som bidrog mycket till deras lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger som är intresserade av att utveckla undervisningen. Även skolutvecklare. Avhandlingen kan hjälpa lärare att förstå vad som är viktigt i en problembaserad miljö. Om man undervisar så här – vad kan man då se för lärande och utvecklingsprocess hos eleverna? Studien visar hur man kan skapa förutsättningar för eleverna att lära sig hantera informations- och kunskapssamhällets krav.

Gunilla Nordin