Writing with an attitude: appraisal and student texts in the school subject of Swedish

Att skriva med Attityd: Appraisal och elevtexter i skolämnet svenska

I denna avhandling studeras användningen av värderande uttryck i elevtexter skrivna i skolämnet svenska. Dessa texter är insamlade inom projektet Elevers möte med skolans textvärldar.95 Förutom elevtexter består data från detta projekt också av lärobokstexter, klassrumsobservationer och intervjuer med lärare och elever i tre olika skolår i skolämnena svenska, naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen.

När grundanalyser av elevtexter och samtal utfördes i projektet blev det tydligt att många elever hade problem med att förhålla sig till sina texter. De hade svårt att prata om vad texterna handlade om och hur man resonerat när man skrivit texten. De hade också svårt att föreställa sig en läsare och hur man genom språket bäst engagerar en tänkbar läsare. Detta var speciellt tydligt i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen men också markant i ämnet svenska. Tidigare studier har också visat att de krav som i skolsituationen ställs på den språkliga utformningen av texter ofta är implicit snarare än explicit formulerade.

Dessa iakttagelser utgjorde bakgrunden till en mer detaljerad undersökning av hur läsartilltalet ser ut i de faktiska texterna. Mer specifikt fokuserades om och hur eleverna ger uttryck för värderingar och känslor, med andra ord uttryck som potentiellt kan engagera en läsare. Som ingång till analysen har det semantiska ramverket Appraisal96 använts. De 113 texter som utgör avhandlingens huvuddata har skrivits inom ämnet svenska och representerar genrer som återkommer i de tre skolåren; narrative (narrativ), recount (händelsetecknande) och observation (upplevelsepresenterande). Dessa genrer representerar vad som inom genreskolan i den systemisk-funktionella lingvistiken kallats story genres, det vill säga texter som hämtas ur den egna fantasin eller upplevelsen och som framförallt skrivs för att roa, underhålla och engagera en läsare.

Syftet med avhandlingen är således att bidra till kunskapsutvecklingen om hur värderingar uttrycks i elevtexter och hur sådana språkliga resurser kan beskrivas. Detta huvudsyfte har formulerats som ett antal forskningsfrågor:

Vilka språkliga resurser används för värdering inom olika genrer (story genres) i skolår fem, åtta och två på gymnasiet (inom skolämnet svenska)?

Är det möjligt att identifiera mönster i användningen av värderande uttryck i elevernas texter?

Hur förhåller sig användningen av värderande uttryck i elevernas texter till hur de talar om den egna textproduktionen?

Vilka förutsättningar finns i klassrummet för att utveckla dessa kommunikativa aspekter av skrivande?

I avhandlingens inledande kapitel diskuteras de viktigaste teoretiska utgångspunkterna för arbetet och en presentation ges av det projekt som ligger till grund för avhandlingen. I kapitel 5 och 6 diskuteras sedan den första av ovanstående frågor med utgångspunkt i Appraisalsystemet. Detta semantiska ramverk har utvecklats inom den systemisk-funktionella lingvistiken med syftet att undersöka och förklara uttryck för känslor och värderingar och hur vi genom sådana uttryck skapar och upprätthåller relationer till andra.

I denna avhandling har två huvudingångar till systemet använts, dels Attitude som innefattar uttalanden som uttrycker positiv eller negativ bedömning av en person, sak, situation eller ett tillstånd, och dels Graduation, som skruvar upp eller ned volymen i värderingen eller gör den mer eller mindre fokuserad.

Attitude kan vidare delas in i undergrupperna Affect, Judgement och Appreciation där Affect innefattar uttryck för känslomässig inställning (kungen var förtvivlad), Judgement refererar till uttryck där mänskligt beteende bedöms som positivt eller negativt utifrån sociala normer (hon var så förstående) och Appreciation handlar om positiv eller negativ bedömning av saker, processer och tillstånd (jättebra utsikt). Uttrycken kan således vara positiva eller negativa och mer eller mindre explicit uttryckta. Det är också möjligt att göra en allt mer nyanserad och detaljerad analys av dessa uttryck, exempelvis kan Affect analyseras vidare i uttryck för Happiness, Security, Satisfaction och Inclination. Sådana analyser har också utförts av de värderande uttrycken i elevtexterna.

I kapitel 5 och 6 presenteras de olika typer av värderande uttryck som identifierats i elevtexterna. Resultat från analysen av dessa elevtexter visade att uttryck för Affect var vanligare än andra typer av uttryck inom samtliga genrer. Vissa skillnader mellan genrer noterades dock, exempelvis var uttryck för Judgement och Appreciation vanligare inom genrerna observation och recount än inom den narrativa genren.

Resultat från analyser av elevtexterna visade också på en stor användning av uttryck för Graduation, både för att skruva upp eller ner volymen för en värdering (hon var mycket glad) och för att leda en läsare mot en värderande tolkning av ett uttryck trots att detta inte explicit uttalats (han bar på ett stort svärd). I kapitel 6 ges också ett förslag till hur en kombination av olika uttryck för Graduation kan diskuteras i termer av låg, medium, hög eller dynamisk volymanvändning.

Dessa typer av volymanvändning utgjorde sedan en av huvudingångarna till en undersökning av den andra forskningsfrågan som formulerats ovan, det vill säga, är det möjligt att identifiera mönster i användningen av värderande resurser i elevtexterna. I kapitel 7 besvarades denna fråga jakande och fyra olika typer av användning av värderande resurser presenterades. Dessa typer utgör kombinationer av värderande resurser som i högre eller lägre grad kan ses som uttryck för elevens engagemang och som i olika hög grad potentiellt skapar empati och engagemang hos en läsare. De frågor som legat till grund för kategoriseringen av texter i olika typer är följande:

Vilken/vilka huvudtyper av Attityd uttrycks i texten (Affect, Judgement, Appreciation)?

Vilka undergrupperingar av betydelser av Affect, Judgement och Appreciation uttrycks i texten?

Uttrycks värderingen explicit eller implicit? Är implicit uttryckt attityd understödd av explicita instanser?

Vilka grammatiska resurser används för att uttrycka Attityd? Finns det lexikal variation i realiseringen av Attityd?

Hur graderas attitydsinstanserna?

Till vilken grad är känslor, bedömningar och uppskattning uttryckt i texten? Genomsyras texten av Attityd eller uppträder attitydsuttryck som isolerade öar?

Typerna benämns No track or map, On a single track looking for a map, Exploring the tracks given the map och Embracing the tracks given the map. Med typernas benämning åsyftas om och i vilken grad eleven befinner sig i och ger läsaren guidning till ett känslomässigt landskap.

Resultat från analysen visade att en majoritet av de lågpresterande eleverna i undersökningen skrev texter där relativt få värderande resurser användes medan de högpresterande i större utsträckning och med varierade språkliga uttryck gav ett intryck av engagemang som en läsare kan dela. Bland de lågpresterande eleverna fanns också en indikation på att pojkar i lägre grad än flickor använde värderande resurser. I denna undersökning kunde en skillnad också noteras mellan elever i olika skolår där det blev vanligare att använda fler värderande resurser med stigande ålder. Viss skillnad mellan olika genrer kunde också iakttas där texter inom recount inte var representerade i gruppen Embracing the tracks given the map.

I kapitel 8 behandlades den tredje av ovan formulerade forskningsfrågor, det vill säga, hur användningen av värderande resurser förhåller sig till elevernas sätt att tala om den egna textproduktionen. De olika typerna av användning av värderande resurser relaterades till elevernas textrörlighet, det vill säga hur de sammanfattar, motiverar, reflekterar och associerar utifrån texten. En tydlig indikation gavs på att elever som använder sig av värderande uttryck i texten också har en god textrörlighet. Den som har en mycket låg textrörlighet använder sig däremot generellt i liten utsträckning av värderande ord och uttryck. Det visades sig dock att det finns en grupp av elever som uppvisar ett glapp mellan det de verbalt uttrycker i samtalet om texten och de värderingar som finns manifesterade i skrift. I dessa fall uttrycks exempelvis mer muntligt engagemang än vad som är synligt i den skrivna texten. I kapitel 8 föreslogs därför att textrörlighetsanalysen kan fungera som en pedagogisk brygga mellan text och tal där Attitude in the shaping kan fångas upp.

Den fjärde av ovan nämnda forskningsfrågor behandlades i kapitel 9 där de aktiviteter som omgärdat skrivandet diskuterades. Resultat från analyser visade att eleverna i stor utsträckning introduceras till skrivuppgiften på ett varierat och organiserat sätt. I mindre utsträckning ges eleverna möjlighet att delta i planeringen av aktiviteterna eller dela med sig av egna erfarenheter. Resultaten bekräftar också tidigare klassrumsstudier som rapporterat om låg grad av dialogicitet i klassrummet och en mycket begränsad diskussion om hur texter kan struktureras eller fungera på olika sätt baserat på de lexikala val som görs. I liten utsträckning diskuteras således den typ av språk som förväntas användas i textuppgifterna och textmedvetenheten är med andra ord låg.

I kapitel 10 sammanfattas avslutningsvis de mest intresseväckande resultaten från undersökningen och en diskussion förs om de bidrag som avhandlingen kan ge till en lingvistisk och pedagogisk diskussion av elevskrivande. Till dessa hör en utbyggnad av Appraisalsystemet baserat på de värderande uttryck som identifieras i elevtexterna samt en fördjupad diskussion av analytiska gränsfall och kategorisering av implicita uttryck inom ramverket.

Ett bidrag till diskussionen om värderande resurser är också operationaliseringen av dessa uttryck i termer av typer i användningen. Det innefattar en diskussion om hur texter i olika stadier av utveckling kan diskuteras utifrån hur dessa språkliga uttryck används genom hela texten. Av relevans för diskussionen är också den analys som utförts där dessa språkliga uttryck har satts i relation till de aktiviteter som omgärdat skrivandet och hur eleven talar om den egna texten.

Sammanfattningsvis argumenteras i avhandlingen för att denna typ av språklig analys kan fungera väl för att sätta ord på en aspekt av språkande som kan framstå som svårpåtaglig, nämligen hur värderingar och känsla uttrycks i texter. Det är därmed ett bidrag till hur implicita språkliga krav kan uttryckas mer explicit.

Writing with an attitude: appraisal and student texts in the school subject of Swedish

Learning in school is in many respects done through language. However, it has been shown that the language of school assignments is seldom explicitly discussed in school. Writing tasks are furthermore assigned without clear guidelines for how certain lexical choices make one text more powerful than another. The present study is a contribution to a linguistic and pedagogical discussion of student writing. More specifically the focus is on the use of evaluative language in texts written by students in the school subject of Swedish in grades 5, 8 and 11.

The major investigations of the study have been accommodated within the theoretical framework of Appraisal. An overview is given of the language resources in the student texts for constructing emotion, judging behavior in ethical terms and valuing objects aesthetically. Another question addressed is that of how attitudinal meaning is intensified, thus creating greater or lesser degrees of positivity or negativity associated with the feelings.

The results show that manifestations of attitude are found in practically all texts in the study. However, variations are noted in relation to different genres, age, proficiency level, language background and gender.

A contribution of the study in relation to the theoretical framework upon which it draws is an extension of the system of Attitude as well as an identification of different patterns in the use of attitudinal resources. These patterns are furthermore discussed in relation to how students talk about their own written production in terms of text movability. Results indicate that students with a high degree of text movability also use attitudinal resources to a large extent.

It is argued that applying the linguistic tool of Appraisal can facilitate a discussion of how to make one aspect of the hidden curriculum more visible, namely, how to write with an Attitude.