Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker. En studie av lärarutbildares olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag.

Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker. En studie av lärarutbildares olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag.

Denna avhandling syftar till att belysa vilket professionskunnande som blivande lärare ges möjlighet att utveckla under sin högskoleförlagda utbildning och hur detta professionskunnande kan karaktäriseras. Detta belyses genom ett antal forskningsfrågor: Vilka olika undervisningspraktiker konstituerar den högskoleförlagda lärarutbildningen? På vilket sätt upprättas dessa undervisningspraktiker? Vilket professionskunnande möjliggörs inom respektive undervisningspraktik? Resultatet baseras på 22 intervjuer av lärarutbildare och på 39 undervisningsobservationer gjorda i tre lärarutbildningsämnen under läsåret 2003-2004. Avhandlingen är skriven utifrån en verksamhetsteoretiskt inspirerad utgångspunkt där frågan om hur individer väljer att delta och handla i olika verksamheter ses ha betydelse för vilken verksamhet som konstitueras. Ett centralt inslag i verksamhetsteoretiskt präglade studier handlar därför om att försöka förstå vad de som ingår i verksamheten försöker åstadkomma, vilka problem de uppfattar att de har att lösa. Lärarutbildarnas uppfattningar av sitt uppdrag har analyserats utifrån begrepp och tillvägagångssätt hämtat från fenomenografin. Undervisningsobservationerna har analyserats utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande där frågan om vilka aspekter av ett ämnesinnehåll som urskiljs och hur detta innehåll bearbetas ses som betydelsefull för vilket lärande som möjliggörs. Det sätt som undervisningsobjektet presenteras för studenterna har alltså betydelse ur lärandesynpunkt. I denna studie analyseras undervisningsobjektet och lärobjektet utifrån tre lärzoner: faktazon, konceptuell zon och proceduriell zon.

Resultatet från denna studie visar att det inom den nya lärarutbildningens ram såsom den framträder i den lokala lärarutbildningens olika kurser, finns olika lärarutbildningsverksamheter som erbjuder kvalitativt skilda typer av professionskunnande och som därför ger studenter olika förutsättningar att hantera skolans uppdrag. Ur datamaterialet framträder fyra kvalitativt skilda lärarutbildningsverksamheter: ?I lärarutbildningsverksamhet för personlighetsutveckling? formas ett professionskunnande som ger studenter möjlighet till självinsikt och självreflektion. Studenterna tränas att skriftligt formulera sina tidigare och nyvunna erfarenheter i olika former av dokument och förväntas därigenom utveckla en större självinsikt som skapar en beredskap att skapa relationer med elever och föräldrar. Fokus ligger på klassrummet som arena för relationsbyggandet och miljöskapandet. I den ?värdegrundsfostrande lärarutbildningsverksamheten? formas ett professionskunnande som omfattar kunskaper om värdegrunden och en förmåga att tillämpa värdegrunden. I denna lärarutbildningsverksamhet framställs värdegrunden som en sammanfattning av det som ytterst utgör skolans uppdrag. Det sätt som värdegrunden presenteras framstår därför i stor utsträckning som ett uppdrag skilt från skolans kunskapsuppdrag. Det proceduriella, görandet, framstår som centralt där studenten i olika övningar ges tillfälle att uttrycka sitt förhållningssätt och få det bedömt gentemot det som av lärarutbildaren uppfattas som rätt förhållningssätt. I en ?lärarutbildningsverksamhet för ett analytiskt förhållningssätt? formas ett professionskunnande som omfattar ett analytisk förhållningssätt i relation till dels olika teorier, dels till skolans styrdokument och skolverksamheten som sådan. Olika teoretiska perspektiv presenteras i undervisningen med hjälp av kurslitteraturen. Studenterna ges därmed möjligheter att i undervisningen träna sig i att urskilja, jämföra och kritiskt förhålla sig till de olika teoretiska perspektiv och förhållningssätt som presenteras. I en ?lärarutbildningsverksamhet för ämnesdidaktisk medvetenhet för elevens identitetsskapande? formas ett professionskunnande som omfattar en förmåga att didaktisera ett ämnesinnehåll i relation till lärandets villkor för att möjliggöra möten mellan ämnesinnehåll och elev. Frågan om relationen mellan undervisningsinnehåll och elevers lärande behandlas därför utifrån olika aspekter där frågan om elevers meningsskapande är central. Hur man i olika undervisningssituationer kan göra det möjligt för elever med olika bakgrunder och förmågor att relatera sig själv och sina erfarenheter till olika skolämnen är ett centralt moment i undervisningen i denna lärarutbildningsverksamhet.

Studien visar att vilka handlingar som ses som produktiva för lärande varierar mellan de olika lärarutbildningsverksamheterna och får betydelse för vilket professionskunnande studenterna exponeras för. Beroende på hur ett kursmoment ramas in och bearbetas i undervisningen, riktas studenternas uppmärksamhet mot skilda aspekter av det som ska läras. Skillnader i hanteringen av kursmomentet möjliggör olika lärobjekt som rymmer olika kunskapskvaliteter. Undervisningsobjekt inom faktazonen förväntas tillägnas genom att studenterna på egen hand kan ge uttryck för hur olika teorier och förhållningssätt kan tillämpas på exempel hämtade från skolvardagen. Sättet som olika kursmoment bearbetas innefattar sällan en tematisering och variationer och skilda perspektiv blir därför synliggjorda i mindre utsträckning. Lärarutbildningens förebildlighet kan därför sägas ligga i att visa att genom det sätt som egenaktivitet iscensätts ges elever förutsättningar att på egen hand skapa förståelse och därmed möjliggöra lärande. När det gäller sättet som kursmoment bearbetas kan de undervisningsobjekt som hänförs till den proceduriella zonen forma ett lärobjekt som riktar studenternas uppmärksamhet mot förfaringssättet som sådant, snarare än innehållsliga dimensioner. Vid ett redovisningstillfälle är det presentationens form snarare än redovisningens innehåll som fokuseras. Lärarutbildningens förebildlighet ligger i att uppmärksamma studenterna på betydelsen av på vilket sätt olika slags innehåll kommuniceras.

När det gäller sättet som olika kursmoment bearbetas inom den konceptuella zonen formas lärobjekt som handlar om att studenterna utvecklar förmågan att analysera ett eller flera begrepp och kan relatera olika företeelser och fenomen till varandra. Varierade sätt att förstå och på vilket sätt variationen i uppfattningar kommer till uttryck utgör centrala inslag inom denna lärzon. Lärarutbildningens förebildlighet ligger i att studenterna ges möjlighet att socialiseras in dels i en ämnestradition med målsättningen att de ska överta ämnestraditionens sätt att tänka kring ett ämnesinnehåll, dels in i ett yrkeskunnande som rymmer olika slags strukturer för sätt att tänka kring hur problem formuleras och hur de kan analyseras och förstås.

Teacher education and its different practices. A study of teacher educators´different ways of understanding their professional task.

The starting point for this dissertation was the reform of the school system in Sweden with consequences for teachers´ work and new demands on their professional knowledge. This thesis aims to illuminate the issue of what professional knowledge student teachers are offered during their time in the university, and how this professional knowledge can be characterised. This is carried out with respect to three questions: What are the teaching practices that constitute teacher education at the university? What brings these teaching practices about? What professional knowledge is made possible by these various teaching practices? In order to study the different teaching practices that constitute the programme of teacher education, an activity theory perspective has been adopted. What teachers do in their practices, what tools they employ, what use these tools are put to, and the division of work that emerges all have significance for what professional knowledge student teachers are offered while studying in the university. The content of different teaching practices can be identified, analysed and described with the help of concepts derived from activity theory, phenomenography and variation theory. By using the concept of teaching object and learning object it is possible to bring out analytically the relation between teaching and learning which aims to identify the relationship between the goal-related acts (what is the goal for the specific teaching event) and what appear to be the motives of the participants (what professional knowledge the students are to be given the opportunity to develop during the teaching event). The study is based on 22 interviews and observations of 39 teaching events in three subject areas during the academic year 2003-2004. The results of both the interview analysis and the observation analysis were studied together in order to identify the teacher educators´ professional motives. The content that is chosen and the ways in which this content is shaped in teaching are to be understood in terms of the motive that the researcher analyses from the data. From the data, 10 different teaching practices were identified, which could be grouped under four headings, depending on the character of the teacher educational professional motive. There are seen to be four different teaching education activities (TEAs) within the framework of the new teacher education programme: TEA for personal development, TEA for fostering fundamental values of society, TEA for an analytical approach, TEA for a subject didactic awareness and pupils´ identity. They offer qualitatively distinct kinds of professional knowledge and prepare students differently for their handling of the task of the school.