Att hantera praktiken – om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser

Publicerad:2013-03-19

Uppdaterad:2017-10-25

Författare

Karin Sandwall

Handledare

Inger Lindberg och Anne Holmen.

Opponent

Docent Marie Carlson

Disputerat vid

Göteborgs universitet

Disputationsdag

2013-03-08

Titel (se)

Att hantera praktiken – om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser

Titel (eng)

Handling practice – second language students’ opportunities for interaction and language learning at work placements.

Institution

Institutionen för svenska språket

Att hantera praktiken – om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser

Det övergripande syftet med denna avhandling är att utforska och problematisera sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser. Studien är utformad som fyra fallstudier där sfi-studerande följts i undervisning och på praktik i olika branscher. Data består av observationer, audio- och videoinspelningar samt intervjuer som har analyserats utifrån ett ekologiskt lingvistiskt perspektiv (van Lier 2004). Även begrepp som identitet, investering, ansiktsarbete, agency samt (föreställda) praktikgemenskaper är centrala.

Genom en kvantitativ och kvalitativ, delvis datorstödd, analys framträder ett flertal faktorer som bidragande till praktikanternas möjligheter till interaktion och lärande. Dessa faktorer kan relateras till interaktionella, arbetsuppgiftsorienterade och relationella aspekter i förhållande till de enskilda deltagarna, praktikverksamheterna och sfi-undervisningen liksom till relationen dem emellan. Den kvantitativa analysen visar att tre av praktikanterna interagerade med stöd av tal, kroppsspråk och/eller artefakter i mycket begränsad omfattning med undantag för en praktikant på en förskola som visserligen interagerade i högre grad, men då huvudsakligen med 2-3-åringar. Praktikanterna talade praktikanterna själva i arbetsrelaterade samtal med handledare och arbetskamrater i genomsnitt ca en halv till 2 minuter/dag. Interaktionens omfattning minskade dessutom över tid. Den kvalitativa analysen visar att den situerade interaktionen fungerade väl, mycket beroende på att den gav samtalsparterna rika möjligheter att utnyttja kontextuella ledtrådar, potentiellt medierande resurser (affordances), vilket paradoxalt nog reducerade praktikanternas behov av att använda och utvidga sina språkliga resurser. Praktikanternas ”enkla” och solitära arbetsuppgifter, den begränsade handledningen och praktikanternas ringa deltagande i den sociala samvaron på praktikplatserna bidrog också till den begränsade interaktionen.

Analysen tyder vidare på att ”skolvärlden” och ”praktikvärlden” i hög grad sågs som två åtskilda världar utan inbördes relevans. En viktig implikation är att lärandepotentialen i de båda kontexterna behöver synliggöras, tillvaratas och stärkas. I avhandlingen presenteras en didaktisk modell för detta. Resultaten relateras vidare till såväl kortsiktiga arbetsmarknadspolitiska mål som mer långsiktiga integrationspolitiska mål rörande individens vidare utbildning och aktiva deltagande i samhället .

Handling practice – second language students’ opportunities for interaction and language learning at work placements.

The overall aim of this work is to explore and problematize adult second language students’ opportunities for interaction and language learning at work placements. The study is designed as four case studies where students enrolled in Sfi – the basic Swedish language programme for adult immigrants – were observed in school and at various work placements. Data from interviews, field observations, audio and video recordings were analysed from an ecological perspective (van Lier 2004a). Also, notions such as identity, agency, face, investment, and participation in (imagined) communities of practice have been used.

The quantitative and qualitative analyses, partially supported by a computer program, suggest that several factors influenced the students’ opportunities for interaction and language learning. These factors are related to aspects of interaction, workplace tasks and relations concerning participants, workplace practices and tuition. The quantitative analysis shows that three of the students interacted by means of verbal utterances, body language and/or artifacts to a very limited degree. An exception was a student placed at a preschool who was indeed involved in interaction to a higher degree, but almost exclusively with 2-3-year-olds. During the period observed, students talked, on average, between 30 seconds and 2 minutes each day. Further, the amount of interaction decreased significantly over time. The qualitative analysis shows that as the situated interaction was mediated by affordances, it generally worked well. Paradoxically, this reduced the students’ need to use and expand their linguistic resources. Also, students’ “simple” and solitary workplace tasks, as well as their limited tutoring and participation in social intercourse, contributed to the scarcity of interaction.

The analysis further suggests that the “school world” and the “work placement world” were perceived as two separate entities with no mutual relevance. One implication is that the learning potential of both contexts must be made visible, more fully exploited and strengthened. For implementing this, and for integration of (in-)formal learning within and between the contexts, pedagogical tools are proposed. The results are further related to short-term goals of labour market policy as well as to more long-term integration-policy goals concerning individuals’ further education and active participation in society.