En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten

Publicerad:2013-01-25

Uppdaterad:2013-03-28

Med sin avhandling vill Stina Fernqvist åskådliggöra och analysera hur barn påverkas av livssituationen i en familj som lever i ekonomisk utsatthet.
Vilka strategier använder barnen sig av i hemmet, skolan och på fritiden bland jämnåriga för att hantera konsekvenserna av ekonomisk utsatthet?

Författare

Stina Fernqvist

Handledare

Elisabet Näsman, Uppsala universite

Opponent

Harriet Strandell, Helsingfors universitet

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2013-02-01

Titel (se)

En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten

Institution

Sociologiska institutionen

En erfarenhet rikare? En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten

Under det senaste decenniet har barnfattigdom kommit att bli en alltmer framträdande problematik på den politiska agendan i Sverige. Forskning om barnfattigdom har ofta utgjorts av kartläggningar och statistiska data varför forskning om barns vardagsliv och erfarenheter i relation till ekonomisk utsatthet har efterfrågats såväl nationellt som internationellt. Syftet med avhandlingen har varit att utforska och analysera barns erfarenheter av fattigdom som en del av deras identitetsskapande samt synliggöra hur deras aktörskap kan förstås som en strategi för att hantera sin situation. Hur barnfattigdom och barnpositionen i stort förstås och framställs i en välfärdsstatlig kontext blir en relevant aspekt av dessa processer.

Analysen är baserad på en intervjustudie med 17 deltagande barn och ungdomar i åldrarna 6-18 år i familjer som är eller har varit berättigade till ekonomiskt bistånd. Syftet med intervjuerna har varit att se hur dessa barn och ungdomar upplever och hanterar ekonomisk utsatthet hemma och bland jämnåriga med fokus på deras strategier och utrymme att vara sociala aktörer. Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologi och empiriska data är analyserade med en interaktionistisk ansats som belyser interaktionens betydelse och individuellt aktörskap i relation till identitetsskapande.

De strategier som deltagarna i studien ger uttryck för har tolkats utifrån en barndomssociologisk förståelse av barnpositionens begränsade handlingsutrymme, och hur deras (och andras) positionering av dem själva som barn kan skapa nya förståelser av hur fattigdomen kan hanteras. Härigenom möjliggörs en utökad problematisering av barnfattigdom genom att problematikens komplexitet belyses.

Abstract in English

In the context of the Swedish welfare state, the issue of child poverty has over the past decade become increasingly prominent within the political agenda. Most research on child poverty has been based on statistics and research on children’s everyday life and their experiences in situations of economic hardship has been in demand in international as well as Swedish research.

The aim of this thesis is to explore and analyze children’s experiences of living within economic hardship as part of their identity work. In addition, it highlights how their agency can be understood as a way of dealing with their situation, as well as how child poverty – and the child position in a welfare state setting – is understood and conceptualized by the society they live in.

The analysis was based on an interview study involving seventeen children between the ages of 6–18 in families living on or below the limit for receiving welfare benefits. The purpose of the interviews was to explore how these children experience economic hardship at home and among same-aged children, focusing their own strategies and agency. The thesis uses the field of childhood sociology as a theoretical starting point, and the empirical findings are analyzed with an interactionist approach which highlights the meaning of interaction and agency in relation to identity work. The strategies deployed by the children in this study was interpreted in the context of the limited space for agency that the child position entails as well as how their positioning as children, by themselves and others, creates a new understanding of the way poverty is managed by them.

This thesis seeks to problematize the issue of child poverty in Sweden by stressing its complexities. The thesis also emphasizes that it would be a simplification to label these children as merely stigmatized since the status of poverty as a stigma for children can be questioned.