Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram

Publicerad:2013-01-15

Uppdaterad:2013-03-06

Carina Hjelmér har i sin avhandling undersökt både demokratifostrande undervisning och elevers egna inflytandeförsök i två gymnasieklasser, en från Barn- och fritidsprogrammet och en från Naturvetenskapsprogrammet.

Författare

Carina Hjelmér

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet, Professor Elisabet Öhrn, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Maj Asplund Carlsson, Högskolan Väst

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2013-01-18

Titel (se)

Leva och lära demokrati?: En etnografisk studie i två gymnasieprogram

Titel (eng)

Live and learn democracy?: An ethnographic study in two upper secondary school programs

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV)

Leva och lära demokrati?: En etnografisk studie i två gymnasieprogram

Syftet med avhandlingen är att utveckla kunskap om demokratifostran i gymnasieprogram med olika köns- och klassmärkning. Detta gäller såväl undervisning i och om demokrati, som elevers maktpositioner och egna försök att påverka i skolvardagen. Ett särskilt intresse finns för inflytandeprocesser där elever själva driver frågor i skolan. Analysen baseras på teorier och tidigare forskning som fokuserat köns- och klassperspektiv på demokratifostran och elevers inflytande.

Basil Bernsteins teorier om makt, kontroll och pedagogiska koder utgör grunden i avhandlingens teoretiska ramverk. Dessa kombineras med feministiska teorier, främst av Madeleine Arnot, Diane Reay, Beverley Skeggs, Tuula Gordon och Valerie Walkerdine. Etnografisk metod har använts med deltagande observationer, samtal, intervjuer med elever, lärare och rektorer samt dokumentanalys under ett läsår. Två klasser i gymnasieskolan har följts, en från det yrkesförberedande Barn- och fritidsprogrammet (BF) och en från det studieförberedande Naturvetenskapsprogrammet (NV). Undervisningen om demokrati och inflytande framstod generellt som oplanerad och oreflekterad i båda klasserna. De inbjudningar till inflytande som förekom hade en individuell prägel och fokuserade elevers val, ansvar och plikter snarare än deras rättigheter i skolan. Demokrati presenterades i form av faktakunskaper om formell demokrati och ett framtida formellt inflytande, medan en mer kritisk hållning och möjliga inflytandestrategier för ungdomar marginaliserades. Kritisk granskning förlades inom ämnesuppgifter som skolning av ett vetenskapligt förhållningssätt, medan granskning av undervisning sällan förekom. Utvärderingar var främst en värdering av egna insatser som ett led i en fostran av självreglerande subjekt. I båda klasserna ville och försökte eleverna påverka undervisningen, främst under informella former.

Däremot fanns det skillnader som var betydelsefulla när det gällde vad de kunde påverka. I förståelsen av maktrelationer i dessa inflytandeprocesser har analysen av elevernas röster i relation till den pedagogiska kontexten varit central att beakta. Det handlade om ämnen, men framför allt program, som var olika starkt klassificerade och där verksamheten hade olika tydlighet när det gällde kravnivåer, tempo och svårighetsgrad. Detta stod i sin tur i relation till vad programmen syftade till efter gymnasiet – högre studier och/eller arbete. Generellt lyckades BF-eleverna bättre när de ville dra ner på tempo och svårighetsgrad än när de ville få ut mer av sin utbildning, medan det omvända gällde för NV-klassen. Trots jämlikhetssträvanden i reformtexter med exempelvis samma kärnämneskurser i programmen, var det i praktiken en reproducerande verksamhet där vem som hade inflytande över vad huvudsakligen kunde relateras till programmens köns- och klassmärkning och elevernas förväntade position i samhället.

Live and learn democracy?: An ethnographic study in two upper secondary school programs

The aim of this study is to acquire knowledge regarding democratic education in upper secondary school programmes with different gender and social class profiles. It covers the teaching in and about democracy, pupils’ power-positions and their attempts to affect routine school activities. A particular focus of attention was processes of influence, through which the pupils themselves pursue issues in school. The analysis is based on theories and previous research focused on gender and class perspectives of fostering democracy. Basil Bernstein’s theories regarding power, control and pedagogic codes, in combination with feminist theories (principally those of Arnot, Reay, Skeggs, Gordon and Walkerdine), form the basis of the theoretical framework. Ethnographic methods have been applied, including participatory observations, conversations, interviews, and analysis of relevant documents over one academic year. Two Swedish upper secondary school classes were followed: one from the vocational Child and Recreation Programme and one from the academic Natural Science Programme. Teaching students about democracy and invitations for them to exert influence appeared generally to be unplanned and were marginalised in school. The few invitations that occurred had an individual stamp and focused on pupils’ choices, responsibilities and duties, rather than on their rights in school. Democracy was presented in the form of facts about formal democracy and formal participation in democracy in the future, while a more critical attitude and possible influence strategies for youths were marginalised. Pupils in both classes wished and attempted to influence teaching, primarily through informal means. There were, however, significant differences between the classes in what they were able to influence. Analysis of pupils’ voices in relation to the pedagogic context revealed that the power relationships in these influence processes depend partly on the focal academic subject. More importantly, they also differ between the upper secondary school programs, which differ in strength of classification (sensu Bernstein), demands, pace and difficulty levels. These differences are related, in turn, to whether the programmes are intended to prepare the pupils for higher education and/or a vocation after school. Generally, the Child and Recreation pupils exerted influence more successfully when they wished to reduce the pace and difficulty of lessons than when they wished to get more out of their education, while the opposite applied to the Natural Science class. Who had influence over what was principally related to the programmes’ gender and class profiles and the pupils’ expected positions in society.